Tilläggande vittnet på fråga af målsäganden Carlsson, att han äfven hört det Mattsson skulle ha yttrat, att ban vid tillfället väl stuckit någon, men ej med sabel, 4:0 Poliskonstapeln Hektor: att han på signal kommit till hörnet af Löfgrens hus, der en mängd folk samlat sig, knotande öfver att polisen arresterat en af deras kamrater. Hektor hade dervid hört att Mattsson och målsäganden Carlsson voro i ordvexling och att Carlsson derunder fällt förnärmande yttranden om polisen, bland andre, att han skulle lära polisen veta hut, hvarpå Mattsson fattat tag uti Carlsson och sedan på tillsägelse äfvenledes gjort detsamma, affördes Carlsson till hussarvakten. Hektor hade derunder likväl icke kunnat förmärka, att Mattsson tilldelat Carlsson något slag, men hade deremot sett Mattsson svänga med en sabelklinga, den han hållit i handen. 5:0 Segelsömmare-lärlingen Larsson: att han i Varfsgatan fått höra ett oväsende och, dit utkommen, sett målsäganden Olsson och handlanden Svensson, jemte en hop annat folk och poliser; Olsson förebrående Mattsson, att han skulle ha slagit honom. En Stund derefter, sedan vittnet, som åter gått in på Lefslers verkstad, der han arbetade, ånyo utkommit på gatan, hade han sett huru-om polisen afförde en sjöman, den de arresterat, äfvensom att målsäganden Carlsson, ledd af tvenne poliser, bortfördes, samt att Mattsson under afförandet tilldelat Carlsson ett slag i ryggen, dervid Carlsson vändt sig om och yttrat, att detta skulle Mattsson få betala dagen derpå. 5:o Carl Hansson: att han, som ärvenledes arbetar på Lefflers verkstad, i varfsgatan utanför värdshuset sett 5 å 6 poliser, omkring 20 sjömän, 2 a 3 varfstimmermän samt handlanden Svensson och målsäganderne Olsson och Carlsson, dervid en häftig ordvexling förevar om ett Olsson öfvergånget våld. Medan detta pågick hade tvenne poliser kommit med en ahlbo, som var mycket blodig i ansigtet och illa slagen, den de släpade med sig upp för varfsgatan, fasttagande i sin väg en sjöman, som äfvenledes medfördes; uppkomne till Löfgrens hushörn började polisen slå rundt omkring sig i den der församlade folkmassan, utan att vittnet kunde finna någon ringaste anledning härtill, hvarjemte vittnet äfven sett målsäganden Carlssons sasttagas och afföras. Slutande vittnet sin berättelse dermed, att Beckman dragit ett spjut ur en käpp och dermed svängt omkring sig uti den vid Löfgrens hörn församlade folkhopen. Af öfrige hörda vittnen upplystes väsendtligen, att målsäganden Olof Petter Pettersson blifvit på det obarmhertigaste sätt slagen och misshandlad af polisen; att Pettersson, så vidt dem vore bekant, icke den aftonen varit utom varfvet, der han i deras sällskap arbetat hela dagen på det fartyg, som då gått af stapeln; och att han, som endast förtärt några glas punsch i en bod å varfvet, af den traktering varfsarbetarne beståtts, icke, när vittnena skilts från honom, varit det ringaste öfverlastad eller rörd. Samtlige de tilltalade, hvilka förnekade allt, som angifvelserna lade dem till last, yrkade ansvar å målsäganderne för olaga beskyllan. Undersökningen uppsköts härefter på 8 dagar för vidare bevisnings förebringande och infordrande af läkareattest öfver de åkommor, målsäganden Pettersson blifvit genom våldet tillfogade. G-Amimimiiii rr