En nödhjelpskommitte är i Örebro tillsatt. Till d. 15 dennes hade 7 personer insjuknat i kolera, af hvilka 4 dött. Af gårdagens och dagens polisreserater erfar läsaren hvilka våld blifvit begångna af åtskilliga utaf polisens underordnade tjenstemän mot oskyldiga och fredliga medborgare. En person får, utan all anledning, ett svårt slag i hufvudet; en annan öfverfalles med hugg och slag, erhåller stygn af ett hemligt stickvapen och häktas, derför att han trädt emellan och yttrat några ord mot polisens behandling af en drucken person; en tredje person öfverfalles och misshandlas på det svåraste, derför att polisbetjenterna trodde att han varit delaktig i en uppstudsighet mot dessa helgade fredsbrytare. Alla dessa våldsgerningar utföras af personer, hvilkas ansvarsfulla uppdrag det är att vaka öfver ordningen, att skydda den svage mot öfvervåld, att gå tillväga med lugn och allvar, foglighet och kraft. Beklagligast af allt är att dessa för samhällets frid vådlige personer, till följd af en oförklarlig blindhet, skyddas af den chef, som har i sin makt att afskeda dem och ersätta dem med andra. Det bör härvid icke lemnas oanmärkt, att den våldsammaste af de sällar, som här äro åtalade, nemligen polisvaktmästaren Mattson, blifvit af poliskammaren längesedan bötfälld för fylleri. Samma poliskammare, som visar det nit för nykterhetens befrämjande, att en stackars bonde, som tagit sig en sup för mycket, derför beröfvas friheten på det ohyggliga sätt hvarpå man här verkställer öfverlastade personers tillvaratagande, samma poliskammare behåller såsom sina tjenstemän personer, hvilka den bötfällt för fylleri. I anledning af förfrågningar rörande de i polishäktet insatta bönder, af hvilka den ene dog i kolera, vilja vi upplysa, att enligt bref från pålitlig person i orten, saken förhåller sig sålunda: En bonde från Lindome var en Lördag i förliden månad i staden och blef här säsom full inkastad i den s. k. Finkan. En kamrat, som gick för att bemedla hans frigifning, och hvilken sålunda väl ej kunnat vara så öfverlastad, att han behöst tagas i förvar, rönte det vanliga missödet i detta fall, att jemte den förre, våt och smutsig inkastas i det afskyvärda häktet, hvari de fingo ligga natten öfver. (Det bör anmärkas att man i den s. k. Finkan icke ens har en bank att sitta på, hvilket ej brukar saknas ens i häkten för de grössta brottslingar.) Förgäfves väntade i sina hem, — hvarje menniska med hjerta tänker sig lätt de hemmavarandes oro och ängslan under en sådan väntan — på Lördagsnatten, hemkommo de ändtligen på Söndagseftermiddagen. På Måndagen kände sig den först häktade bonden illamående, insjuknade på Tisdagen och dog Onsdagen. Strax efter honom insjuknade och dog äfven hans broder. När man vet hvilken paniskt förskräckelse folket på landet redan förut har för polisen, så undra vi sannerligen på att någon bonde vill komma in till en stad, der de löpa sådana vådor. Rörande hofmarskalken Leyonmarks död har man ännu ej kunnat erhålla någon rigtig upplysning. Aftonbladet med dagens post meddelar den nyheten att Stockholms Handelsförening enhå ligt antagit en till Kongl. Maj:t ställd petition om en genomgripande revision af våra tullförfattningar. Petitionen, hvaraf A.B. ännu icke haft tillfälle att erhålla någon närmare kännedom, lärer förorda dels fullkomlig tullfrihet och dels mycket låga tullsatser på lifsförnödenheter och rååmnen, samt derjemte borttagande af förbuden, införande af förtullning efter mått, mål och vigt, i stället för efter värden, m. m. Enligt Sv. Tidn. har stadsfsiskalen Mellbin, uppå justitiekanslerens förordnande, och i följd af landshöfdingen på Gottland, generalmajoren m. m. af Dahlströms derom gjorda framställning, uttagit stämning på utgifvaren af Aftonbladet, magister C. F. Bergstedt, med yrkande af ansvar efter tryckfrihetsförordningen, för en i samma tidning intagen artikel, hvilken skulle vara af osannfärdig beskaffenhet. Målet, som är lottadt på rådhusrättens 6:te afdelning, har förekommit till handläggning den lö:de dennes. Besynnerligt nog yttrar Aftonbladet sjelf ingenting härom, hvadan man äfven är i okunnighet om hvilken uppsats i A. B. som åsyftas. Med den sent anlände snällposten från —