— sen lorst Senarc 111111417t1717fdl1 (4)594. 1911 0 denna just icke betydliga styrka måste Ryssarne åtminstone t. v. anse tillräcklig för alla måjliga inträsfsande händelser, annars vore det oförklarligt, hvarföre de stora krigaremassor som stå nära Moldauiska gränsen, icke inryckt i furstendömena. I hvarje fall måste Ryssland hafva sina orsaker, hvarför det hittills blott uppstält en femtedel (2) af sin mobila aktiva armå vid Donan. Enligt de nyare dispositionerna ser det icke mera ut som om flera trupper af Läderska korpsen skulle gå öfver Pruth, alldenstund de användas till försvar af kuststäderna vid svarta hafvet. 4 regementer hafva från Sebastopol inskeppats till Kaukasus. Till Sebastopol hafva i stället kommit 4 andra regementer från Odessa. Derefter är utom de i Wallachiet stående trupper utaf Liderska korpsen blott qvar en infanteribrigad, hvilken enligt de senaste underrättelserna med staben ännu stod i Odessa. Om omer Pascha omintetgör fredsunderhandlingarne, sa kunna alltså till en början blott den alltjemt i Podolien stående general Osten-Sackens korps och i nödfall 3:dje och 4:de infanterikorpsernas reserver användas till krigets fortsättning. Till fältmarskalk Paskewitsch i Warschau inrapporteras i oafbruten följd alla I tilldragelser vid Donau. Det yppar sig en betydlig motsägelse i denna korrespondens, då det i början talas om stora truppmassor nära vid Moldauiska gränsen och på slutet antydes att de förstärkningar som Ryssarne t. v. kunna påräkna för krigets fortsättning icke äro särdeles ansenliga. Uppgisten om ryska armeens styrka i Donaufurstendömena synes dock vara riktig. Underrättelserna från krigsskådeplatsen iAsien äro mycket magra. Det berättas, att Selim Pascha segerrik framträngt 4 svenska mil öfver ryska gränsen och tagit en stad med storm. De senaste underrättelserna förmäla, att denna stad heter Scheskali. Lägret vid Erzerum skall hafva blifvit uppbrutet och hela hären uppstälts vid gränsen med högqvarter i Kars, Vaydzid, Tschumk-Su och Ardahan. Rörande de allierade slottornas ankomst till Bosporen har man inga vidare underrättelser än de i går meddelade. Från Konstantinopel har man underrättelser af den 3 dennes. I en den 31 hållen nationalförsamling har upplästs en skrifvelse af sultanen, i hvilken han förklarar att han till våren ämnar att personligen begifva sig till ararm6en. Detta budskep har väckt mycken förtjusning. Hvilka beslut, som fattats af denna församling, i hvilhen sultanen sjelf förde ordet, är ännu icke bekant. Krigsrustningarne fortsättas alltjemnt i stor skala. Den 29 hade från provinserna aukommit 32,000 frivillige, som genast sjöledes befordrats till armåerna i Europa ock Asien. Den 2 blef det bekant i hufvudstaden, att Omer Pascha begynt fientligheterna vid Donau. Samma dag hade 5 ryska krigsfångar af högre rang ankommit till Konstantinopel. Den 29 hade Namik Pascha lemnat denna stad för att i Paris och London underhandla om det projekterade lånet. I samma skrifvelse (till Wanderer), hvari meddelas de vigtiga löften och försäkringar, som sultanen skall erhållit af engelska och franska sändebuden om deras regeringars verksamma understöd, heter det att hr v. Bruck återigen försäkrat Porten om Österrikes neutralitet, men det tillagges att han såsom vilkor derför fordrat, att Porten endast i Asien använder de politiska slyktingarne. (En annan berättelse gifver vid handen, att det varit fråga om bildandet af en särskild ungersk flyktingslegion, men att Porten dertill vägrat sitt bifall.) Preussiska sändebudet skall icke hafva uttalat sig så klart och tydligt som hr v. Bruck. Vid en audiens hos sultanen, yttrade han, att hans konung, då bemedlingsförsöken misslyckats, hvarken skulle förklara sig för det ena eller det andra partiet. — Man vill hafva vunnit säkra upplysningar om Serbernas intriger med Ryssarne. Derefter tillspordes serbiska regeringen, om den ville gå med eller emot Turkiet. Serbiska sändebudet i Konstantinopel svarade undvikande och förebar serbernas religion som ett hinder för en anslutning till Turkarne. Han fick härpå till svar, att Engelsmännen och Fransmännen ju äfven voro kristne, att det i det förestående kriget mot Ryssland icke kunde vara tal om tro och otro, utan att det här gälde att försvara civilisationen emot barbsriet, oberoende emot förtrycket. Javaer Raymond berättar i ÅJ. des Dbats, att den fångne röfvareanföraren Cattergi kommer att förhöras och dömas i Konstantinopel enär han förmodas vara en af cheferna föl de under Rysslands inflytelse i Smyrna bestående hemliga sällskaper. Fursten i Moldau åmnade d. 8 afresa til Wien. Ryssarne hafva utvisat alla turkisk: undersäter från furstendömena. Galacz ha