Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 november 1853, sida 2

En herre spatserade häromdagen på en aflägsen gata i Stockholm, då han plötsligen anropades af ett från ett hus utspringande sattigt fruntimmer, att komma in och hjelpa en kolerasjuk. Han har kramp, kom in och gnid, kom och gnid honom! ropade qvinnan i sin sörtvislan. — Hm, hm, söta madam — svarade den tilltalade, som är mera bekant för sina ordlekar än för sitt mod — söta madam, jag är ingen gnidare, se här år 2 bko, och var så god och skaffa en annan. 1 Sölve berättas följande anekdot: Det är märkvärdigt, yttrade en hög person till Thomander en gång vid en kapplöpning i Helsingborg, att här bland en sådan folkmassa är så mycken stillhet och ordentlighet. a, E. M., yttrade Th., det kommer sig deraf, att här finnes ingen polis.