Det vid denna nådiga skrifvelse sogade Taxeförslag innebar äfven ett öfvertygande vittnesbörd om den vishet och outtröttliga omvårdnad E. K. M:t egnar åt Rikets angelägenheter, i det att Taxebestämmelserna tydligen ådagalade, att före deras nedskrifvande, en noggrann pröfning föregått af de mot hvarannan kämpande intressenas ömsesidiga anspråk. I Taxesörslaget var ordet Förbudbibehållet endast för vissa slag af gjutet Jern och för Malm, rå och osmält; men äfven i alseende på dessa undantag hade E. K. M:t anmodat R:s St. att utsätta eventuella tullbestämmelser, på det att hinder ej måtte möta för E. K. M:t att, om förhållanderne dertill gålve anledning, kunna upphäfva förbudsbestammelserna jemval för nämnde varuslag. Bevillningsutskottet eller den delegation af R:s St., som det åligger att specielt granska och handlägga tullsrågorna, öfvertygades ock om den rättvisa, den billighet, som låg till grund för E. K. M:ts Taxeförslag; och sedan Utskottet, ej mindre af bilagorna till högstberörde förslag samt de särskilta af E. K. M:t till Utskottet i nåder remitterade tullfrågor, än af de inom Riksstånden väckta flersaldiga motioner, af hvilka visserligen de slesta endast afsågo enstaka tullbestammelser, men en och annan, mera omfattande, afhandlade tullsystemet i dess helhet, egt ökad anledning och tillfälle att med oväld och skärpt omdöme betrakta ämnet från alla sidor, förklarade Bev. Utskottet sig ricke kunna annat än med den sullkomliigaste öfvertygelse erkänna riktigheten af de rallmänna grundsatser, som vid ärendets föredragning inför E. K. M:t i Stats-Rådet, blisrvit till förmån för en friare tull-lagstiftning ranförde och af E. K. M:t godkända:hvadan Utskottet uttryckligen tillstyrkte desammas antagande äfven af R:s St. till grund för den nya Tulltaxan. Bestämdheten af Utskottets öfvertygelse om företrådet al en friare tull-lagstiftning bekräftades ytterligare genom Utskottets motiverade tillstyrkande, att de i E. K. M:ts förslag undantagsvis bibehållne ofvannämnde Förbuden jemväl måtte försvinna och utbytas mot föreslagna aspassade tullbestammelger. Detta allt oaktadt förenade sig pluraliteten inom de fyra Riksstånden om det för en sansad Handelssrihets vänner både nedslående och oväntade yttrande, det -R:s St. funnit de i nu gällande (1845 års-) Tulltaxa stadgade hufvudgrunder böra i allmänhet bibehållas och följaktligen äfven de förekommande förbudsbestäåmmelser sortsara, utom hvad beträffar artiklarne SockerSirupsamt toppkandioch kaksocker-; likväl uppgjordes af Rs St. en särskild Tarif med eventuella tullbestämmelser å öfriga dittills förbjudna Vauartiklar, för den händelse, att Förbuden comme att af E. K. M:t upphafvas. E. K. M:t ansåg sig dock icke böra begagI ia denna Dess höga rättighet utan lät, i hus