Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 oktober 1853, sida 2

tvisla densamma. Ått slottorna icke begifva sig direkte till Konstantinopel, gifver ändå ett visst stöd åt den förmodan, att förhållandet emellan Porten och dess vestra bundsförvandter icke ar rigtigt klat. Om man icke behöfver antaga, att Porten direkte undanbedt sig dessa sina något tvetydiga allierades hjelp, hvilket låter mindre troligt, så har det dock stor sannolikhet för sig hvad Seicle berättar, -eller att Reschid Pascha, då franska sändebudet meddelade honom att, i kraft af de depescher han och engelska sändebudet erhållit från sina regeringar, flottorna skulle komma till Konstantinopel, så snart Porten utfärdat den derför nödiga firman, svarat, att sultanen skulle skatta sig lycklig att erhålla ett sådant bistånd, men att han, innan sirmanen utfärdades, önskade att bekomma en öppen förklaring öfver ändamålet med flottornas inlöpande. Om engelska och franska krigsskepp och trupper komma i afsigt att på visst sätt besätta Konstantinopel och inskränka turkiska regeringens frihet att handla, så skulle sultanen, såsom Reschid Pascha berättas hafva yttrat, vara nödsakad att afstå från en hjelp, som han i annat fall, om den vore bestämd att tillbakavisa Ryssarnes angrepp, lifligt skulle önska sig. Siecle tillägger, att gesandterna härpå svarat, att de först måste förfråga sig hos sina regeringar, hvadan saken t. v. blifvit oasgjord. Som slottorna nu lika fullt passerat Dardanellerna, men likväl icke gå längre än till Gallipoli, hvarifrån det ännu är ett godt stycke väg till Konstantinopel, får man väl antaga, att saken sedermera blifvit arrangerad imellan Porten och gesandterna på så sätt, att flottorna skulle få intaga den beqvämare stationen i Marmora-sjön och förblifva der, tills vidare underrättelser hunnit ingå om franska och engelska regeringarnes assigter. Enligt hvad som skrifves till Wanderer, har Porten undanbedt sig slottornas ankomst till Konstantinopel på den grund, att deras närvaro derstädes icke var behöflig för de kristnes beskydd. Tyska tidningarne hafva redan berättat om förefallna handgemäng emellan Ryssarne och Turkarne, men vi halva icke ens vårdat oss om att upptaga dessa berättelser, enär de påtagligen varit gripna ur luften. Nu senast uppdukar ett berlinerblad en historia om vexlade skott emellan Ryssar och Turkar, hvilken endera är rent af uppdiktad eller åtminstone aldeles oriktigt sramstäld. Ty den förmäler, att Ryssarne besatt en ö i Donau emellan Widdin och Kalasat, och när Turkarne närmade sig densamma om natten emellan d. 15 och 16 Oktober, uppstod emellan dem en liflig gevärseld, som dock för det stora afståndets skull blef utan någon verkan. Denna framställning, som svär emot alla andra underrättelser, enligt hvilka det varit Turkarne och icke Ryssarne, som besatt nämnde ö, gör hela historien mycket misstänkt. De öfriga underrättelserne från Turkiet blisva till sitt hufvudsakliga innehåll här nedan återgifna. Wanderer vill veta, att sultanen utfärdat ett nytt manifest, hvari fientligheternas begynnande skall vara beramadt till turkiska nyårsdagen. Ögonblicket, tillägger bladet, synes icke vara ogynnsamt för Omer Pascha, så väl hvad väderleken beträffar, som emedan Gortschkoff icke före d. 15 November har till sin disposition de nödiga förstärkningar som han väntar från Polen. — I förutnämnde tidning skrifves från Konstantinopel under d. 13, att Turkiets krigsförklaring väckt den största enthusiasm i Omer Paschas läger. Rörande Turkiets försvarsanstalter förmäler denna skrifvelse, att Riar Hassan Pascha i Sophia erhållit en förstärkning af 25000 dels reguliera, dels oreguliera trupper. Andra 25000 man under Ismael Pascha besätta Sistow, Rachova och trakterna deromkring. Halim Pascha står med 30,000 man i Karassan vid Trajani mur. Den öfriga delen af hären är uppställd längs andra och tredje linien. Reserven i Adrianopel utgör 40,000 man. Från Achmet Effendi, Turkiets sändebud i Persien, ha ingått de mest lugnande underrättelser. Schacken ställer sina trupper till sultanens disposition (). Med samma kurir kommo underrättelser från Kaukasus. Schamyl har nedstigit från sina berg och angripit Ryssarne i närheten af Tiflis. Striden var mördande och fastän furst Woronzow med 30,000 man bjöd honom spetsen, måste dock Ryssarne öfverlemna valplatsen åt AA 4 Yrr IT oc ff Aannecla And