icke utgöra en sorpost. Månne Ryssarne skulle hafva några planer på Bornholm, på hvilken ö, såsom en högst lämplig flottstation, de redan sedan många år tillbaka skola kastat begärliga blickar och om hvars afträdande de lära stått i underhandling med danska regeringen? Regeringens kommissarie i Holsteinska ständerförsamlingen har, på skedd förfrågan, förklarat, att han icke kan tillåta någon diskussion af författningsutkastets 6 första paragrafer. Få nu se om församlingen, detta oaktadt, går in på det lemlästade författningsutkastet. RYSSLAND. Vi hafva redan omförmält det samtal, som ryska finansministern haft med en deputation af engelska köpmän i St. Petersburg. LubZeit. omtalar det äfven, men något annorlunda. På köpmännens fråga, om engelska fartyg under alla omständigheter skulle blifva oantastade, svarade ministern, enligt namnde blad, att härom måste han först inhemta kejsarens befallning. I en sammankomst med deputationen 2 dagar senare, förklarade han, att kejsaren skulle i detta hänseende fullkomligt rätta sig efter Englands förfarande. En Berlinertidning meddelar. underrättelser från St. Petersburg af den 21, enligt hvilka man derstädes var af den mening, att ryska armen till en början blott skulle gå försvarsvis till väga. Något krigsmanifest hade ånnu icke utkommit och rånta Jes icke eller. I de diblomatiska kretsarne i Rysslands hufvudstad herrskade den största förbittring emot England, som beskyllades för dubbelhet och ett tvetydigt uppförande. Ja, det ansågs icke för otroligt, att kejsaren, så vida hans ära tillate honom det, I ingår en dirikt förlikning med Porten, blott för att grundligt förstöra Englands inflytande i Konstantinopel. st. Zeit. skrifver, att, ehuru, enligt de I färskaste notiser från St. Petersburg af den 22, då ännu icke något krigsmanifest utkommet, dock ett sådant dagligen emotsågs af allmänheten. Får man troNat. Zeit. hvars notiser dock icke äro att anse såsom några trosartiklar, skall baron Meyendorff i Wien hafva förklarat, att Ryssland icke skall gå ansallsvis tillväga, utan afvakta Turkarnes angrepp (denna åsigt lär, såsom äfven nämndt blifvit, äfven hysas i St. Petersburg); det vidblir sin fordran, att erhålla garantier för grekiska kyrkans privilegiers säkerhet och okränkbarhet; dock måste det nu öfverlemna åt framtida bestämmelser, hvilken form som härför skall fastställas efter slutad kamp; äfven förbehåller sig Ryssland den råttigheten att fordra ersättning för sina krigskostnader från den dag krigsförklaringen utsardats. ENGLAND. En Pariser-korrespondent i Morning Chronicle förklarar nu underrättelsen om ankomsten af ett ryskt manifest till Paris hafva tillkommit genom en förvexling. Det s. k. manifestet var blott svaret på den gemensamma not, som England och Frankrike aflåtit ; till bemötande af den famösa Nesselrodeska uttolkningen af Wienernoten. Denna nya ryska not skall med betydlig bitterhet yttra sig öfver Englands och Frankrikes inblanning i RyssJands strid med Turkiet, beklaga misslyckandet af försoningsförsöken (hvilka af noten endast skrifvas Ryssland till godo), flera gånger uttala den förhoppning, att England och Frankrike skola upphöra att inblanda sig i saker, som icke angå dem samt sluta med den förklaring, att czaren blott uppfyller ett heligt åliggande, i hvilket han är förpligtigad att intill ändan framhärda. Så väl engelska som franska diplomatien skall för öfrigt, såsom denna korrespondent påstår, hemlighålla innehållet af denna not, emedan den är så ovettig, att den, om den blefvo känd, skulle väcka mycken ond blod och motverka de begge regeringens bemödanden att återställa freden. Ur samma källa har M. Chr. den underrättelsen, att Preussen nu erbjudit sin bemedling i orientaliska frågan och att den antagits af England, Frankrike och Osterrike. Denna under— —pp n — ——