Den 16 afled härstädes, efter en längre sjuklighet, konsuln Carl Jacob Hemberg. Hans bortgång, om också, i anseende till hans under de sednare åren vacklande helsa, icke oväntad, skall dock säkert väcka saknad hos en stor del af hans många vänner och bekanta. Få menniskor inträda i lifvet under lyckligare auspicier än han. Utrustad med ett utmärkt godt hufvud, kunskaper, mycken qvickhet och skarpsinnighet, ett lyckligt och gladt lynne, och dertill ett förträffligt hjertelag, förvärfvade han öfverallt vänner, som äfven under motgången, den han bar med ett stoiskt mod, städse värderade honom; och hans af qvicka och