Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 oktober 1853, sida 2

den förblifvit fruktlösa; då slutligen sakernas nuvarande ställning, äfvensom den fortsatta ockupationen utaf Donafurstendömena, denna integrerande del af ottomaniska riket, icke langre kunna sördragas af den höga Porten, så I skall det ottomaniska kabinettet, i den fasta och prisvärda afsigten att försvara Turkiets heliga suveranitetsrattigheter och dess oafhängighet, öfva rättmätiga repressalier emot en kränkning af fördragen, hvilken det betraktar som en krigsorsak. Det ger följaktligen officielt tillI kanna, att II. M. sultanens regering ser sig nödsakad att förklara Ryssland krig och att den tilldelat hans exc. Omer Pascha de bestämdaste order att uppmana furst Gortschakoff att utrymma furstendömena och begynna fiendtligheterna, om han, efter 15 dagars förlopp från ankomsten af hans depesch i ryska högqvarteret erhåller ett nekande svar. Det är klart, att vid en vägran af furst Gortschakoff, de ryska agenterna hafva att lemna turkiska staterna och handelsförhållandena emellan de begge regeringarnes undersåter måste afbrytas. Men då den höga Porten icke anser det vara råttrist att, enligt det gamla bruket, lägga embargo på ryska handelsfartyg, så skall medgilvas dem ett rådrum, som senare kommer att närmare bestämmas, inom hvilket de hafva att begisva sig till Svarta hafvet eller Medelhafvet. Då dessutom ottomaniska regeringen icke vill lägga något hinder i vägen för vänskapligt sinnade makters undersåters handelsförbindelser, så kommer den att under kriget lemna de begge sunden (Dardanellerna och Bosforen) öppna för deras handelsfartyg. Enligt depescher, som den 16 inträffade i Paris, skrifver en af de korrespondenter, som Ulndep. Belge har i Paris, har czaren varit benägen(?) att antaga Portens ändringsförslag och tillochmed afsändt en kurir med en depesch i denna anda till Wien. Imellertid inträffade nyheten om Portens krigsförklaring, hvilken hade till följd, att czaren förklarade sig icke mera kunna gå in på någon förlikning, emedan Europa annars skulle kunna tro, att han låtit skrämma sig dertill af Portens krigsförklaring. Tillika skulle befallningar afsändts till furst Gortschakoff att kraftigt tillbakavisa hvarje angrepp. Man tror ännu beständigt, att sientligheterna icke skola begynna vid Donau, utan i Asien. Constitutionel upprepar, dock såsom tvifvelaktig, sin berättelse, att trupper skola inskeppas till Levanten; den tillfogar, att trupperna skola tagas dels från Frankrike, dels från Algirien. Palrie, äfven en ossiciel tidning, sörnekar imellertid på det bestämdaste någon sådan truppsändning vara anbefald och tillochmed förklarar den från Toulon telegraferade underrättelsen om utrustningen af sex fregatter icke vara riktigt öfverensstämmande med sanna förhållandet. Det har dock, såsom flera gånger al oss blifvit anmärkt, hela tiden varit franska regeringens taktik att låta en halfofficiel tidning utbasuna dess kraftiga uppträdande till Turkiets förmån, medan en annan förnekat detsamma. LIndep. Belges Genua-korrespondent berättar, i öfverensstämmande med Conslitutionel, att man i Genua har underrättelser från Toulon och Marseille om, att på dessa platser träslades förberedelser till truppers inskeppning till Orienten. Det påstods dock tillika, att några regementer skulle förstärka franska besättningen i Rom. Berliner C. B. rappellering af de kiska armben skrifver: Hittills har en såsom instruktörer i turanstälda preussisuan ofsiorarna