derstälda utkast till biläggning af de emella den höga Porten ach ryska hofvet uppstådd stridigheter icke kunde antagas, utan att i vis sa punkter modisiceras efter hans kejserlig maj:s regerings åsigter, och utan att stormak terna medgifvit de af dem äskade försäkrin gar. Alla de af de 4 emot den ottomaniska re geringen vänskapligt sinnade stormakter, sedar den tiden företagna försök att förmå Rysslanatt antaga de af det ottomaniska kabinettet of vannämnde utkast vidfogade ändringar, hafv. alls icke haft någon framgång, och huru till. fredsställande afven de 4 makterna tillkänna gifvit sin beredvillighet att lemna de fordrad försäkringarne, så har det dock förekommit der kejserliga regeringen omöjligt att rätt och slät antaga bemälte not. Det har slutligen visa sig att stridigheterna icke låta sig slita på fred lig väg. Åsven är det klart för hela verlden att Ryssland begått ett traktatsbrott, då det lä sina trupper gå öfver Pruth och inrycka i Do. naufurstendömena. Då detta sakernas tillstånd icke längre kar lidas, så har frågan sramstalts för det i den höga Porten söndagen d. 22 och måndagen d. 23 Zilhidie (d. 25 och 26 Sept.) församlade stora rådet, hvarest det, efter att den från alla sidor blifvit betraktad och pröfvad, enstämmigt beslöts af alla ministrar, vizirer, ulemas, militärbefälhafvare och andra statsembetsmän, all förklara Ryssland krig, och sedan den af stormufti utfärdade Fetuan stadfästat detta beslut, har rådets protokoll, underteknadt af alla ministrarne, framlagts för H. M. sultanen, som genom en utfärdad Iatti scheriff meddelat det sin höga sanktion. Då efter hvad som föregått kriget är konstateradt emellan de begge regeringarne, blef efter skick och bruk en skrifvelse angående Donaufurstendömenas utrymmande adresserad till högste befälhafvaren för ryska trupperna; titlika utfärdades befallning tiil H. E. Omer Pascha att begynna fiendtligheterna, så snart utrymmandet icke verkställdes inom 13 dagar från den dag, då bemälte skrifvelse ankommit till sin bestämmelseort; de för ändamålet nödiga instruktioner för andra embetsmän äro likaledes gifna. Det behöfver icke bevisas, att Ryssland, som uppstält fordringar, som aldrig frivilligt kunde antagas, och som slutligen brutit traktaterna genom infallet i 2:ne af det ottomaniska rikets provinser, är ensamt skuld till kriget. Men då den kejserliga regeringen endast och allenast företager kriget i den upprigtiga afsigt att försvara sina heliga suaveränitetsoch oafhängighets-rättigheter, så är det en pligt för en hvar att ester bästa förmåga tjena denna sak. Då krig blott förklarats Ryssland, så har det stora rådet beslutat, att ingen lörändring skall ske i det bestående systemet, hvarför det nyligen utsardade påbudet, som ålägger alla klasser af undersåter att lefva i sämja med hvarandra, förblir gällande i full kraft och en hvar, som bryter häremot, skall varda strängt straffad! Firmaner, som innehålla denna förklaring och de nödiga instruktionerna, äro utfärdade till alla provinsers guvernörer. Mätte Försynen skänka den kejserliga regeringen sitt bistånd. Omer Paschas skrifvelse till furst Gortschakoff lyder i öfversättning från franskan sålunda: Hr general! På min regerings vägnar har jag den äran att tillställa er denna skrifvelse. Medan den höga Porten har uttömt alla medel till försoning för att bevara freden och sin oafhängighet, har det kejserliga ryska hofvet icke upphört att väcka svårigheter och slutligen tillochmed kränkt fördragen genom att besätta furstendömena Moldau och Wallachiet, integrerande delar af turkiska riket. Sitt fredssystem trogen inskränkte sig Porten då, i stället för att öfva repressalier, till en protest, utan att afvika från den väg, som kunde leda till en förlikning. Ryssland deremot aktade sig för att yttra liknande tänkesätt och slutade med att förkasta förslag, som anbefaldes af upphöjda medlande hof och som voro nödvändiga för Portens säkerhet och ära. Det blifver följaktligen för Porten ingenting annat öfrigt än den oeftergifliga pligten af att taga sin ulllykt till krig; då dock infallet i Donaufurstendömena och det dermed förenade traktatsbrottetjär den oundvikliga orsaken till kriget, så gör den höga Porten, såsom det sista beviset på Sina fredliga tänkesätt, genom mig, ers excellens det förslag att utrymma de begge nämnde provinserna och erbjuder härtill en tid af 15 dagar, räknad från emottagandet af denna skrifvelse. Skulle inom denna tid ett afslående svar från ers exc. komma mig tillhanda, Skulle begynnelsen af sientligheterna deraf blifva den naturliga följden. Detta har jag den äran o. s. v. Omer Pascha. Såsom förut nämnts finnes uti Öster. Corr. sr oo ooo VN EE oo oo en