Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 oktober 1853, sida 2

vanligaste vid den rythmiska indelningen är, att den bör grunda sig på ett jemt taktantal, såsom för känslan angenämare öch lättsattligare, än ett ojemt, så att en jemntaktig rythmus åtsöljes af en dylik; en rythm af fyra takter kan alltså åtföljas af en tvåtaktig, men denna återigen af 2:ne entaktiga, och då rythmer af tre takter förekomma, följa de vanligen parvis. Slutomdömet om detta tredje häfte blir — naturligtvis efter vår enskilda öfvertygelse — alt det står sina föregångna betydligt ester. Modulationen är föga omvexlande, stundom hård, såsom i Jerusalems skomakare, ackompanjemanget och den harmoniska behandlingen i allmänhet tarfligt, och melodierne, med undantag af de ofvannämnda ställena, af föga fägring, hvarjemte dessa haltande rythmer förhindra den helgjutenhet, förutan hvilken ingen komposition kan kallas god. Trycket är redigt och temligen vackert. — De tryckfel, som förekomma torde utan anvisning kunna rättas af hvem som heldst. — — A—Am— — F —