Article Image
som bestämdt resultat af rådplägningarne d. 7 det beslutet, att åter upptaga underhandlingarne. Detta öfverensstämmer med hvad som blifvit telegraferadt itill B. H., nemligen att engelska regeringen, efter ati hafva afböjt Ollmätzer-förslaget, föreslagit att i en ny konferens uppställa ett aldeles nytt förlikningsprojekt. Det stora mötet i London till förmån för Turkiet har hållits derstades d. 7 på London Tavern och var så talrikt besökt, att ett stort antal personer, som icke kunde få rum i den fullpackade salen, måste vägras tillträde. Bland talarne bemärktes lord Dudley Stuart, amiral Sir Charles Napier, den bekante rysshataren Urquhart o. s. v. Enhälligt antogos 6 resolutioner, som, assattade i ett ganska ryssfiendtligt språk, gå ut på att förskaffa Turkiets Englands kraftiga hjelp j och bistånd emot czarens angrepp. Detta möte tyckes dock icke hafva lemnat det resultat, som man deraf hade väntat. Vid Killarney i Irland har händt en ryslig jernvägsolycka, i följd af hvilken 14 personer tillsatt lifvet och flera blifvit mer och mindre sårade. Investigator, commander MClure, ett af de till Sir J. Franklins uppsökande utsända sartyg har det lyckats att upptäcka ett nordvestligt genomlopp. nvestigator befinner sig i det kritiska läge, att dess befålhafvare i sin rapport ifrågasätter, om han kan lyckas att någonsin mera återkomma till England. PREUSSEN. Czaren har den 9 på aftonen afrest från Berlin direkte till S:t Petersburg. FRANKRIKE. De halfofficiella bladen som nyss förde ett så krigiskt språk, hafva nu åter slagit om och söka att ådagalagga sannolikheten af en fredlig lösning och omöjligheten af ett allmänt europeiskt krig. Poys sätter i synnerhet sitt hopp till Österrike och Preussen, för hvilka länders beherrskare det i synnerhet måste vara angeläget att bevara freden. De skola äfven, enligt hvad det nämda bladet vill ur säker källa hafva inhemtat, i Ollmutz och Warschau verkat i deuna riktning. Patrie förklarar för ogrundadt det ryktet, att general Carnobert skulle afgå till Turkiet. Det plötsliga omslaget i opinionen till fördel för fredsutsigterna har naturligtvis äfven försports på börsen. Fonderna hafva åter stigit något. Detta har äfven varit förhållandet i London och Wien. Då underrättelserna med Fury, en söndag den 9, blefvo bekanta i Paris, kan man ännu icke veta hvilken verkan de utöfvat på fonderna. — Franska banken har höjt rentesoten från 3 till 425. SPANIEN. En telegrafdepesch från Madrid af den 6 Oktober förmäler, att den nya regeringen den 10 dennes, drottning Isabellas födelsedag, skulle utfärda kallelse till rikets cortes eller ständer att sammanträda i Madrid d. 19 November. På samma gång väntas, dagen till ära, en amnesti för alla tills dato begångna pressförseelser. Det berättades allmänt, att den nya regeringen beslutat att helt och hållet frigöra sig från all sidoinflytelse af sangkammarpartiet. AMERIKA. Man har bekommit underrättelser från Newyork af den 24 September. Ett stort möte har derstädes ägt rum den 22 s. m. för att votera en belöning åt kapten Ingraham, hesalhafvare å korvetten S:t Louis, sör hans raska handlingssätt uti den ungerska slyktingen Kostas angelägenhet. Salen, der mötet hölls, var sullproppad. Franska, italienska, tyska, ungerska och kubanska slyktingar hade infunnit sig talrikt med sina nationella sanor. Enthusiasmen var öfver all beskrisning. De tal, som höllos på franska, spanska och ungerska språken framkallade de mest stormande bifallsyttringar. Det nämnes dock icke hvari den åt kapten Ingraham voterade belöningen egentligen bestod. — En depesch från Washington af den 23 Sept. förmäler, att amerikanska kabinettets svar å Österrikes protest uti Kostas sak, snart skulle offentliggöras och fullkomligt motsvara allmänhetens förväntan. Utrikesministern i Förenta Staterna, hr Marcy, säges redan för någon tid tillbaka hafva meddelät amerikanska sändebudet i London sin regerings åsigter, beträffande lord John Russels depesch i Cubanska frågan. Denna depesch åsyftade att förmå Förenta Staterna att gemensamt med Frankrike och England ingå en traktat, som försäkrade Spanien besiffninoen af En

14 oktober 1853, sida 2

Thumbnail