Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 oktober 1853, sida 1

liner Trane. Medeltidsberättelse, från Danskan. (öfvers. af 6. —n.) (Forts. fr. N:o 237.) Längre bort var hela den ena sidan af skogen omgifven af tyska lansknektar, hyilka strömmade till, för att betrakta enviget; äfven ifrån borgens murar varseblef man en hop stålklädde krigare, men ingen sade ett ord; allas uppmärksamhet var vänd på de tvenne hufvudpersonerne. — UHvem är du? frågade marsken, då Jörgen med skölden på armen och svärdet ännu beständigt på axeln ställde sig midt emot honom; du bär på ditt vapen, som en slagtare sin yxa. — Det må vara, som ni säger, svarade Jörringer, med en röst, som under det slutna visiret ljöd ännu djupare än vanligt. Kanske skall ni om en stund få erfara, att jag också brukar mitt svärd såsom slagtaren sin yxa. — I hvilkens namn kommer du att slåss? — Jag kommer i Jesu Christi, Guds kära sons namn, svarade Jörringer högtidligt, eftersom riddar Alrik ligger sjuk och sårad på Sin borg. — Men hvarom skola väl vi två strida? Med riddaren vitto jag slåss söf Att bämna min kränkta ära; men du är sannolikt jcke den man, Som kan skaffa mig synnerlig upprättelse, enuruväl du bär hans rustning och sköldemärke. — Nå, vill du inte strida med mig för ärans skull,