Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 oktober 1853, sida 2

.—Gd cV—2:: Ekonomiskt. Hjelp mot den hotande soderbristen. En uppsats i Aftonbladet, hvari man igenkänner pennan af en man med de största Jorjenster om det svenska landtbruket, innehåller några betraktelser med anledning af den soderbrist, som i år hotar landtmannen i de slesta delar af landet med svåra bekymmer, och meddelar några råd, hvilka vi skynda att bringa till våra läsares på landet kännedom. Ester att hafva förkastat de understundom använda surrogaterna för bättre foder, islandsmossa, renmossa och andra lafvar, emedan de söresinnas i alltför liten mängd och på för få ställen, samt granris, hästgödsel m. m., som stöta alltför mycket på barbari, yttrar förf.: Vi måste således vända våra blickar till rotväxterna, som i de flesta andra länder utgöra ej allenast ett fodersurrogat utan ett hufvudsakligt foderämno hvarje år. Rofvor odlas tyvärr! hos oss alltför litet; ty gjorde man det, skulle man ej komma i en så ytterlig förlägenhet som den närvarande. Med betor, kålrötter m. m. är förhållandet enahanda. — Lierstär således nästan endast potäterna, hvilka i större eller mindre skala odlas vid hvarje gård, torp eller backstuga. Att dessa duga till foder, ja, att de med förstånd begagnade utgöra ett förträffligt foderämne både för mjölk-kor, gödboskap och får, borde väl icke vara någon landtman ohekant, och dock frestas man att tro, att så är, då man ser hö betalas med 24 sk. å 1 rdr pr 1Z8. och derutöfver, under det att potäter i landsorten säljas till 36 sk. å I rdr tunnan (sädesmål. Detta visar en beklaglig okunnighet om egna fördelar, hvars resultat blir ekonomisk förlust. — Samma landtman som t. ex. säljer 200 tunnor potäter å 1 rdr tunnan, köper 1,200 I. hö å 24 sk. pr 148. och förlorar på denna operation 400 rdr som äro rent af bortkastade. — En tunna potäter har nemligen minst samma sodervärde som 6 IHE. hö. Man har således fått 1,200 104 hö för 200 rdr och köpt 1,200 lth hö för 600 rdr. — Om man icke köper hö, utan i stället säd eller oljekakor m. m. så blifver förlusten densamma, enär man säljer ett godt foderämne för en tredjedel af hvad det relativt till andra foderämnen är värdt, och underhåller boskapen med dyrare foder. Orsaken till ett sådant förfaringssätt kan ej vara annat än okunnighet om foderämnenas relativa värden, hvilka, ehuru de visserligen icke äro fullständigt utredda, man dock åtminstone approximativt känner, och vi tillåta oss att här meddela en tabell öfver dessa värden, icke grundad på kemiska undersökningar utan på praktisk erfarenhet, enligt uppgifter af Tysklands utmärktaste agronomer. Foderämnen. Fodervårde. Hå af naturliga ångar: . Medelgodt ängsds333. 100. Hö af saltängar . . . ss er 5695. Fett hö, utan blandning af kärrgräs so 90. Väl bergadt, utmärkt godt och fint bladhö . 85. Sämre hö, blandadt med sura gräs, samt annat hårdstjelkigt hö, ej från kärrängar 130 till 170. Odladt hö: Hö af Klöfver och Timothe. . 100. Rödklöfverhö . . ms ss os vv 90. Hvitklöfverhö . .. oo vw 80. Vickerhafrehö, slaget i blomningen Ö. 100. Rotvåxter : PoOtäteeeereerrrr.. 200. Uvitbetor, utan bleee. 275. Kålrötter. 2950. Rofvor .. ÖQ. 400. Såd och oljekokor (såsom bifoder): Hvete och ärter... so sov oo 10. Råg, korn, harrrerim. 55. gröpadeaa. 50. Linfrökakes. 410. Rapskakor so ss rr rk RR 50. Kastanier och Ollon sor . 55. Drank Shälsten af brännsatsens sodervärde. Man finner häraf att 100 66. hö hafva samma sodervärde som 200 (6s. potäter, eller 400 66. rofvor, eller 55 Cb. hafre, eller 40 f6å. linfrökakor o. s. v.