tog en Engelsk tidnings omdöme om Svenska regeringen, hvars beslut födde och närde sådane blinda fördomar och framkallade sådane barbariska åtgärder, som här i landet detta år varit rådande och blifvit utförda. I första ögonblicket funno äfven vi detta omdöme, om icke orättvist dock hårdt, och reserverade oss alltså deremet. Vi trodde att regeringens åtgöranden mera dikterades af undfallenhet för de mångenstades rådande fördomarne, af fruktan att dömmas saker till någon slags underlåtenhet i afseende å kolerans alfstangande från våra kuster, än af dess egen öfvertygelse om åtgärdernas gagnelighet. Numera synes det dock, att regeringen sjelf hänger vid dessa i alla civiliserade lander öfvergifna spärrningsåsigter, och att den således måste med de öfriga spärristerna, och i främsta rummet, bära ansvaret för alla följderna af detta förvända system, uti enskilda olyckor och förluster, hämmande af den allmänna rörelsen och allt det gäckeri, som hvarje Svensk i utandet derför måste på landsmanskapets vägnar utstå. Det blir således nödigt att representationen tager itu med saken. Dock — hvad har man att vänta af denånärvarande representationen? Häruti såsom i allting, sitta vi således fast i dyn, och se knappast någon möjlighet att komma derutur. Det är en bedröflig belägenhet. Emellertid får man ej släppa efter äfven om allt tal hålles för döfva öron. Vi införa således följande uppmaning af en insändare, i hvilken vi till alla delar instämma: Petitioner, ja petitioner, sådana hör man och ser man nu för tiden ständigt och mångenstädes. Ännu har dock oss veterligen ingen petition ifrågakommit i afsigt att vid instundande riksmöte söka åstadkomma ändring uti nu gällande karantaner och spärrningar medgifvande författningar, ehuru sådant väl vore af högsta vigt. I hvad mån de i deras närvarande skick gagna, är måhända svårt att upptäcka; huru mångahanda, betydliga och åt alla möjliga håll oberäkneligen skadligt ingripande följder de ha, derom erhålla vi, ty värr, allt för många och nedslående underrättelser. Ja ganska många personer ha just till följd af sagde avita författningars olycksbringande tillämpning jjutit döden! Vore det ej på sista tiden nu att söka medverka. till de högst nödiga rättelser och förändringar härvid lag, hvarförutan Sverige och dess folk allt framgent skola lida oberäkneligt, så hvad beträffar välstånd och framåtskridande som ock anseende inför sig sjelfva och andra folk? Ins. vågar hoppas att någon med varm håg för allmänt väl ej försmår att häraf ta sig anledning sätta saken i gång. ) Så läsa vi i ett nyligen från Tyskland anländt bref: Die Schweden machen sich aber wahrlich lächerlich mit ihrem Absperrungssystem; sie sollten doch einschen dass es zu nichts hilft. Die Upsala Professoren sind ihrer Lächerlichkeit wegen in Deutschen Blättern mitgenommen vorden.,