4 2 . -. . Landtbruksmötet i Lidköping. (Forts. fr. n:o 222.) Sedan den 32:dra frågan, om orsakerna till ladugårdsskötselns låga ståndpunkt, blifvit på ett lärorikt sätt diskuterad, hvarom vi vilj meddela särskilt referat, öfvergick mötet till allmån sammankomst. Deri förekommo de till särskilta kommittter hänskjutna vigtiga stångsel-, flyttningsoch skogshushållning frågorna, af hvilkablott den förstnämnda diskuterades; de sednare bordlades till morgondagen, sedan kommittcerna utlåtanden blifvit upplästa. Vi skola ägna alla dessa vigtiga frågor särskilta referater. Vid sektionen om landtsbrukets binäringar, som sammanträdde Thorsdags-eftermiddagen, förekommo frågorna om hvilbetzodling och sockertillverkning af hvitbetor samt om linodlingen, hvarefter till diskussion föredrogs den 39 frågan: Uvilka försök åro gjorde att tillverka kol af brånntorf; huru hafva dessa försök utfallit och hvad nytta kan man deraf vänta för landtbruket och dess binäringar? Brukshbatron Hasselgren uppläste ett skriftligt svar på denna fråga, deri han redogjorde för ett sätt att bereda torfkol, som kunde begagnas till allt slags smide och icke kostade mer än 181 skilling för en tunna, som dock vore så god som två tunnor vanliga träkol, på hvilka torskol profver voro till mötet ingifna. Den fördel vore dessutom härmed förenad, att man med denna tillverkning kunde ge sysselsättning åt qvinnor och barn. Major Geijerstam hade med intresse hört hr Hasselgrens rön. Försöken voro icke nya, men ingen hade före hr H. löst frågan, att kunna använda torfkolen i masugnen. Det vore att befara, att icke öfverallt funnes så goda mossar som på hr H:s egendom; dock vore tiden icke aflägsen, då man genom itererade försök, skulle nå ett resultat, som måste bära en god frukt. Exc. Gyllenhaal hade vid Härlingstorp en torfmosse på 200 tunnl., i hvilken öfverallt anträffades trädstubbar, hvilket visade att här fordom växt skog. Af denna torf, om hvilken Berzelius yttrat att det vore den bästa han sett, upptagas årligen 66,000 st. och användas till bränsle i köket. Tal. hade ännu icke gjort försök med kolning af torfven, men ämnade göra det efter en högst enkel method, bestående deri att torsven i små poster nedkastas i en rund grop och antändes, hvarefter ny torf pålägges. Då lågan kommer upp täckes gropen med bräder och derofvan med jord. Efter denna procedur upptagas de af torfven bildade kolen. Frih. Essen hade vid Kungslena i Westergöthland sett torfkol upptagas, som voro nyttiga till smide. Prof. Arrhenius anmålte att bränntorfven vore användbar ej blott till bränsle, utan äfven såsom gödningsämhe. Der vore det bästa ämne att blanda med latrinspillning till svensk guano. Den 14:de och sista frågan var denna: Om det får antagas att trådgardsodlingen i flere afseenden medför välgörande verkningar och särdeles bland allmogen verkar gagnande, hvilka medel finnas vål att sprida denna odling jemte håg och kännedom deruti, utom, och utan afbidan på följderna utaf det förslag, som tillförene varit väckt, rörande undervisnings meddelande i detta ämne vid folkskolan? öfver hvilken yttrade sig i ett längre anförande, rikt på sanna ock vackra åsigter, bergmästaren v. Scheele. I diskussionen vidtogo vidare hrr Adelborg, Arrhenius, B. Ribbing och Nathorst. ? Afven den 15:de frågan, rörande igenläggning af åker till vall, hölls ett högst sakrikt föredrag af hr Ärrhenius. Öfver den 11:de frågan: IIvilka utläåndska varieteter af i Sverige från åldre tiden enhomska sädesslag hafva i detta tänd blifvil un Tr lviIIA. länyre tidsfoljd med framgång odlade; och vilka under senare åren bekantblifna varieteter synas företrådesvis förtjente att införas och spridas ? yttrade hr Nathorst, at vid landtbruksakademiens experimentalfält under 15 år tvenne nya sädesarter blifvit odlade: italienskt vårhvete och råg från Odessa Båda hafva funnit förtroende, så att de säljas till utsäde. Tal. tillkännagaf vidare, att hr Engel från Götheborg erbjudit sig att mot angenäma vilkor uppköpa rapsat från Tyskland.