Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 oktober 1853, sida 2

hr Brown, I trots af vederlaggningsförsöken i Globe och Times påstår Morning Herald, att den har rätt i sin uppgift, att engelska ministeren beslutat sig för ett kraftigare uppträdande i orientaliska frågan. Åugsb. allg. Zeit. har en skrifvelse från polska gränsen af d. 25 Sept., hvari förmäles att Ryska militären fullt och fast tror på krig, emedan den är öfvertygad, att sultanen icke mera kan gå tillbaka, och att det är Turkarne och icke Ryssarne som skola börja angreppet. Under det en del franska och tyska tidningar förkunnade Ryssarnes förestående återtåg från Donaufurstendömena, ditskaffades förråder af alla slag, och vid andra armåkorpsen, som står i Polen, äro alla förberedelser vidtagna, så att den vid första vink kan anträda sin marsch till gränsen. Ått Ryssarne, oaktadt alla notiser af motsatt syfte, äfven på de senaste veckorna icke tänkte på att i år lemna Donaufurstendömena, synes påtagligt bland annat deraf, att ett ansenligt antal högre militärer, hvilkas familjer dittills vistats i Warschau, låtit hemta dessa till Jassy och Bucharest. Samma tidning meddelar efter ett Wienerblad några ytterligare upplysningar om upptäckten af ungerska kronan, enligt hvilka det skulle hafva varit den nu i Paris boende ungerska exministern Szemere, som då han fick veta att Kossuth umgicks med den planen att låta föra regalierna till England, för österrikiska regeringen angifvit deras gömställe. Då ett sådant förräderi af Szemere låter mindre troligt och dessa upplysningar liksom hela historien om upptäckten synas vara stälda på skrusvar, ser det verkligen ut som om Kossuths förklaring, att de af österrikarne funna regalierna vore understuckna, skulle vara öfverensstämmande med sanna förhållandet. Den nya spanska, ministeren synes vilja beträda en moderat-liberal bana. Marskalk Narvaez har bhfvit återkallad till saderneslandet, och derjemte hafva flera generaler bland hans vänner, deribland Concha, åter blifvit anstälda i statens tjenst. Tessinerdeputationen har ankommit till Bern. Öfverste Luvini har vägrat deltaga i deputationen, och i hans ställe har hr Baltaglini, tillhörande det ultra-radikala partiet, utsetts till medlem i densamma. Förenta Staternas nya sändebud i Berlin, har anländt till denna stad. Han får att behandla en ömtålig affär, som har mycken likhet med Kosstas sak. Henrik v. Önsche, en preussisk skriftställare, hade 1849 för en pressförseelse dömts till 4 års fästning, men kommit på flykten och begifvit sig till Amerika 1850, der han läåt naturalisera sig som amerikansk medborgare. Sedan har han återkommit till Hamburg för att reglera sina affärer. I denna stad blef han på ett lömskt sätt utlemnad åt preussiska polisen och afförd till Liegnitz, der han nu sedan ett år försmäk tar i fängelse. Nyligen har han vändt sig till amerikanska beskickningen för att anropa dess skydd såsom amerikansk medborgare.