Utrikes Nyheter. TURKIET. Vi hafva nu underrättelser från Konstantinopel af tillochmed d. 16 dennes, genom hvilka man får förklaradt sammanhanget med den demonstration, som blifvit företagen af Ulemas, och hvilken visserligen varit betydelsefull, men dock icke hotande för sultanen, som telegrafdepeschen gaf vid handen. Den 8 dennes på eftermiddagen hade en hundra individer af Ulemasklassen i procession begifvit sig till storviziren och öfverlemnat honom en med ett stort antal underskrifter försedd petition, uti hvilken fordras, att regeringen måtte göra slut på den nu flera månader rådande ovissheten och genast förklara Ryssland krig. Så förhöll det sig med denna demonstration, som, företagen af de så stort anseende åtnjutand eskriftlärde, icke kunde underlåta att göra ett ofantligt intryck på hafvudstadens befolkning. Ministrarne syntes den ock så vigtig, att de i tvenne på hvarandra söljanve möten togo petitionen i öfvervägande och erkände saken vara af den beskaffenhet, att beslut deri måste fattas utan uppskof. Dessa underrättelser äro hemtade ur skrifvelser af d. 12 d:s, och brefskrifvarne hade sig icke bekant något svar å petitionen eller något beslut i anledning af densamma. korrespondenten i Triest. Zeit. tillägger, att det dock är att förutse, att krigsförklaringen beslutas, så snart svar ankommer från Wien att Portens ändringsförslag förkastats af Ryssland, och att petitionärernas önskningar sålunda uppfyllas. Nar sultanen fick kännedom om petitionen, kallade han flera af sina ministrar till sig och rådplägade med dem. Lord Redeliffe och franska gesandten begåfvo sig, efter demonstrationen af ulemas, till Porten och begärde en storherrlig firman om fri passage för slottornaa genom Dardanellerna. Den 16 afgick franska postångfartyget med depescher till Marseille. Den 11 hade ministrarne stor rådplägning och man sade, att Porten icke ville bevilja den begärda firmanen. Flottorna skola kallas till Konstantinopel för att beskydda de dervarande kristne. Så vida korrespondenten i Triest. Zeit. Uti en skrisvelse i Wanderer, likaledes af d. 12 dennes, förmäles äfven, att sultanen icke beviljat flottorna det begärda tillståndet att passera Dardanellerna. Han visar icke den minsta fruktan och vill icke veta af något främmadt beskydd emot sina undersåter. Det är Reschid Pascha som styrkt sultanen i denna föresats och det har äfven lyckats -hönom att ingifva lord Redcliffe andra tankar om sakernas tillstånd. Åtnistone yrkar den engelske gesandten icke langre på den ifrågavarande firmanen. Fransman