sen på herrskarens strutssjeder eller akten er för Haynaus gissel, Guilays knutpiska och Radetzkys mildhet! Men lyssnen äfven på andra sidan S:t Gotthard, i midten af det ursprungliga Schweiz, i skötet af srihetens hemland, vid de fyra kantonernas heliga sjö; lyssnen noga, deruppe i Uri, ofvan skyarne, i nattens högtidliga tystnad, vid den majestätiska klarhet, Som Sprides från stjernorna, dessa Guds ögon; hören J icke något underbart buller, sen J icke någon ovanlig uppenbarelse? Sen J icke, hören J ej edra fäders svar, de tre Schweizarnes ed, Melchtals, Färsts och Stauffachers röst, blänkande på spetsen af Grötli såsom en blixt, och ropande åt eder: Till vapen! Må detta befrielseskri, utgånget ur skötet af Schweiz, dåna som askan, flyga med vinden från berg till berg, föras med vågen från dal till dal, återupprepas af ett mångdubbladt eko, från klockstaplarne till den låga hyddan, i städerna, på landet, i alla munnar, alla bröst inom Edsförbundet! Må det uppväcka lefvande och döda! Må männer, qvinnor och barn upprepa det i korus! Må det blifva samma rop på edra trenne språk! Måtte de tjugotvå kantonerna blott hafva ett valspråk, nemligen (Wallis): Fädernesland och frihet! Må det icke mer finnas protestanter, katoliker, patricier och plebejer; må det endast finnas Schweizara! Må alla, från Basel till Geneve, från Lugano till Bern, blott hafva en tanke, en religion, en kärlek: fäderneslandet; blott en fiende, främlingen! Vi hafva framför oss kroaterna, Österrikes kossacker, dessa nattens soldater, dessa blinda slafvar, som komma för att smida eder i kedjor. Fatten edra vapen, edra liar, edra högafflar! Höjen de jernskodda käpparne och låten allhornen ljuda! Har den schweiziska kon mjölk, så har hon äfven horn, Framåt, arbetare, vingårdsmän, handtverkare, medborgare-Soldatern.... J ären starka, emedan J hafven rättvisan på er sida. Uppställen eder derföre med tillförsigt på rättvisans fält, och J skolen segra. Inga halfva åtgärder; fören kriget såsom de. Lämpen försvaret efter anfallet. Kallen demokratien till eder hjelp, alla edra vänver emot alla edra fiender. Vi äro edra bundsförvandter, ty vi äro republikaner. Eder fana är äfven vår. Är hon icke röd? Det finnes, Gudnås, tillräckligt många landsflyktiga, för att bilda en krigshär, och hvilken krigshär 2 Ett urval af solken, edra bröder. Liten på oss såsom på eder sjelfva; skiljen icke oss från eder sak. ÅÄssöndren eder icke i edert land. Sen hvart Frankrike, Italien, Ungern blifvit bragta, derföre att de handlat hvar och en för sig. Handlen tvärtom; tillvägabringen liksom konungarne ett heligt förbund, ett krig för grundsatser, ett gemensamhetskrig; gören eder sak till allas; ställen eder denna gång i folkens tjenst. Schweiz skall blifva en barrikad för den curopeiska demokratien, för den allmänna republiken. Polackar, Ungrare, Tyskar, Engelsmän, Italienare, Spaniorer, Fransmän, Belger, Amerikanare, srivillige skola strömma dit från alla håll. IHvarje fri man skall tillbjuda hvad han kan: hjerta, armar, blod, krut. Hvarje fri man skall komma dit för att segra eller dö. Det är för detta ändamål vi förena vår röst med eder vältaliga press. Vi bedja om en plats uti edra leder, framför, bakom, eller hvar J viljen, blott vi få strida tillsammans med eder. J kunnan uppbåda 200,000 man, J kunnen utrusta 50, 000 frivilliga, landsförvista eller icke landsförvista; må 60,000 Österrikare anfalla er i söder, 60,000 Preussare i norr; om också Frankrike uppställer en lika stor observations-korps emot Genove, egen J nog många bundsförvandter för att kunna bjuda dem spetsen. Om J ej behöfven oss hos eder, så skicken oss till hertigdömet Baden, till Lombardiet, för att bringa landet i resning, falla fienden i ryggen, under det J anfallen honom framifrån, och sålunda sätta honom mellan tvenne eldar. Djershet, sade Danton. Det finnes tider då djerfhet är klokhet och då oförvägenhet är trygghet. Betänken eder icke längre! förekommen fienden, anfallen honom i hans eget land! Må revolutionens genius lifva eder! Må denne framtidens Messias, verldens verklige frålsare, genom eder lägga sina händer på de slumrande folken, återuppväcka de döda! Må Lazari likar ännu varma uppstå från de döda, lossa sina bindlar, vältra stenen från sina grafvar, lefvande och fria för alltid! Och måtte Schweiz få tillräkna sig äran af detta underverk, detta sista uppväckande! Gud vill så ännu. J ären å båda sidor på förhand utsedda att stå emot hvarandra i tvänne läger; det är oundvikligt. Ären J icke å båda sidor edra fäders söner? Aren J icke alltid desamme, segrare och besegrade genom födseln, från far till son? Ännu är det å ena sidan en Habsburg, en Gesler, en Landenberg: på den andra, stån J, en Walter, en Arnold och en Wilhelm ! Samma stridsfält finnas: Granson Morgarten, Sempach. Striden gäller detsamma: edra barns lif, edra qvinnors heder, edra medborgares rättigheter. Vapnen äro förändrade; i stället för armborst nyttjas gevär, och Gudilof! ni förloren ej derpå! Fatten edra vapen, schweiziska skarpskyttar, och gifven en förbundssalfva! Läggen an och rigten väl! Det är nu icke en tom lek, ej ett festligt tidsfördrif. Ära och fördel, rätt och prigt, allt hvad J hafven kärast, allt hvad heligt är, står på spel. Skottaflan är nu icke en bit papper; den är tyranniets hjerta! Priset är icke en silfverbägare ; priset är friheten!