Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 september 1853, sida 1

Liner Trane. Medeltidsberättelse, srån Danskan. (öfvers. af 6. —n) (Forts. fr. N:o 216.) — IIvem säger att jag just friar, sade vapendragaren? Einer tog sig väl förr i tiden en brud utan att begära hennes anhörigas samtycke, eller bedja om munkarnes välsignelse. Jag skall underrätta honom hvar flickan finns, och hvar han kan taga penningarna, för resten fär han lita på sig sjelf och sin goda lycka. ö Hvad tror du han säger om mitt sörslag? — Det kommer an på hvem flickan är; låt mig höra hennes namn, ehuruväl jag ganska litet känner de förnäma flickorna i den här trakten. I — Jag önskade hellre säga det till Einer ensam svarade vapendragaren efter några ögonblicks öfyerläggning. — Nå, för fan! vapendragare! ropade Jörgen häftigt, så kan ni också fråga sjökonungen sjelf och inte mig, hvad han tycker om ert förslag. I — BIlif inte ond bara, jag trodde att du, såsom Einers förtrogne, väl kunde svara på hans vägnar. För resten kan jag gerna säga dig den förnäma flickans namn. Hon heter Christine. — Christine! upprepade Jörgen med en bestörtning, som mörkret hindrade vapendragaren att märka. Jag trodde att de förnäma damerna också plägade hafva ett familjenamn. — Christine Juul! sade den andra tveksamt.