Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 september 1853, sida 2

för sullgörandet häraf till inställelse, då polisbetjenterne, troligen Åaf misstag, kallade honom att infinna sig vid hämtniagsäfventyr. Mannen, rädd om öronen, inställer sig genast, och inträder med ett rätt jovialiskt utseende inför hr polismästaren. Mannen. Mjukaste tjenare! Polism. God dag. Mannen. Jag skall betala mina böter. Polism. Var så god och lemna dem till registratorn. Mannen. Men det är icke nog med det. Jag har blifvit kallad vid hämtningsäfventyr. Hvad vill det säga? Jag har sjelf häst och åkdon, och inte behöfver någon bära mig hit. Polism Det är väl något misstag. Mannen. Alldeles. Hon sa så flickan, då man hittade fästmannen i sängen. Men det är inte nog med det. Då hr polismästaren höll syn på Gröna gatan, lofvade hr polismästaren att trumman skulle omläggas. Ännu är detta ej gjordt. Huru skola vi då kunna hålla rent? Jag försäkrar att trumman ... Polism. Ja, jag vet, och skall ej glömma saken. Mannen (till traktens poliskommissarie): Hur sköter herrn sin tjenst? Vet herrn inte att trumman skall omläggas, och det tillhör drätselkommissionen. Poliskommissarien. Får jag lof, så skall jag emottaga böterne. Mannen. Nej, pass sa Mante. Hvad vill hämtning säga? Skulle jag bäras hit på stång? Poliskommissarien. Jag får upplysa... Mannen (vändande sig till registratorn). Här bror har du pengarne. Men hvad fan vill den der hämtningen säga? Bärs man hit upp? Registratorn. Nej, man ledes. Mannen. Iluit, sa vipan ja! Gud förlåte dig dina svenska synder, bror! Adjö med dig. (Gar. I dörren) Komma de och tala om hämtning, då jag sjelf har häst och ådon .... Ha! ha! ha!