Article Image
merston reste d. 6 tillbaka på landet och hafva lemnat Aberdeen och Clarendon i lugn besittning af ministerbyråerna, archiverna, telegraferna och kurirerne, i den öfvertygelse, att hvarken premierministern eller utrikesministern skola missbruka dessa farliga redskap. Hvilken af dessa tvenne fraktioner har omvändt den andra? Har något definitift beslut fattats? Häröfver anställer M. Herald en delbetraktelser. Det kan med säkerhet antagas, att Portens manifest till de 4 makterna, hvilket motiverar de turkiska ändringsförslagen, sysselsatt ministerrådet. Förändringarne, som tala för sig sjelfva, gillades allmänt af publiken, redan innan den fått del af manifestet, och sjelsva Times vågar icke öppet att angripa dem, men söker deremot att framställa dam som oväsentliga, emedan den känner, att nödvändigheten af de företagna förändringarne är den strängaste kritik af Wienernoten. Den 4 lemnade drottningen Dublin och ankom den 6 på aftonen till Balmoral i Skottska Högländerna. Under hennes vistande i Dublin arresterades en karl, som inkastat en bönskrift i hennes vagn, men kort derefter lössläpts emot löfte att icke mera tillåta sig sådana friheter. Hans bönskrift gick för öfrigt ut der-, på, att II. M. måste vara honom belhjelplig, att utså 50 E, som han hade tillgodo af en officer, som visat sig vara en dålig betalare. Enkedrottning Christina af Spanien uppehåller sig för närvarande i England, der man icke icke synes göra någon affär af denna ränksmiderska. Man har alltså bemärkt, att hon icke blifvit inbjuden till en bal, som en af mini: strarne gifvit för ryska storfurstinnorna. BRT HOLLAND. Första kammaren har nu äfven antagit den emot katholikerna riktade kultuslagen. . Konungen har afskedat sin minister för storhertigdömet Luxemburg, den enda i Europa qvarvarande, som daterade sitt ursprung från 1848. Anledningen förebäres vara försumlighet å den afskedade ministerens sida i skötandet af de utrikes angelägenheterna. Man hoppas, alt den nya ministeren icke kommer att utses i det stockkonservativa lägret, utan snarare ibland medelvägspartiet. TURKIET. Franska regeringen berättas d. 9 hafva bekommit 2:ne depescher från Wien, af hvilka den ena underrättar, att czaren icke ämnar svara på Turkiets förslag, innan han har alla till saken hörande aktstycken under ögonen, och den andra säger, att dessa aktstycken, hvarunder förstås Reschid Paschas not och det manifest, som beledsagar denna not, redan äro i czarens händer. Vidare lär den sista depeschen förbereda franska regeringen på, att dessa handlingar skola till den grad uppreta czaren, att hans afslag å Portens propositioner kan nästan tagas för gifvet. Man känner nu innehållet af Portens ofvannämnda manifest, och man finner deraf till fullo bekräftadt, att de af Porten äskade förandringarne i Wienerförslaget ingalunda äro så obetydliga, som Times och andra blad velat låtit påskina. Detta manifest är uppsatt med mycket skicklighet. Ester att det i början uttalat, att det endast tillkom Turkiet sjelst att vara domare i angelägenheter, som så nära rörde dess ära och dess oberoende, erinrar det ganska fiffigt om att de allierade makterna icke ens inhemtat Turkiets mening vid redigerandet af den i Wien beslutade noten, som man nu vill påtruga det som ett slags ultimatum, Det motiverar de äskade redaktionsförändringarne och förklarar dem vara ett nödvändigt vilkor för Wienersörslagets antagande. Om Portens senaste förslag till not antagas, eller Wiener-noten undergår de äskade förändringarne, så undertecknar Porten det ena eller det andra af dessa begge projekter, och afsänder genast till S:t Petersburg ett utomordentligt sändebud under vilkor att Donaufurslendömena utrymmas. Den höga Porten väntar vidare af de höga makterna en såker garanti emot hvarje framtida inblandning i dess inre angelägenheter och hvarje besättande af nämnde furstendömen. Den sista punkten är, som man finner, icke alffattad i form af en fordran, utan innebär endast en förväntan eller önskan, hvars uppfyllande ingalunda gjorts till något vilkor för Wienerförslagets antagande. Får man tro UIndep. belge skulle engelska Se — 1: 1. 1r11.. Ö1: ÅR mana

15 september 1853, sida 2

Thumbnail