nmiAi ss c 3HCHCH åigående lands belägenhet. Han säger att i Turin är allt verksamhet. Byggnader springa upp i alla stadens delar; jernvägar äro under byggnad; en omfattande handelsförbindelse öppnad med Amerika, hvarigenom Genua har mer göra än både Neapel och Livorno tillsammans. På landsbyggden börjar man använda nyare åkerbruksredskap. Pressen är hofsam och förståndig. Ingenting kan öfvergå konungens popularitet. Det enda frö till oordning och strid i Sardinien är det revolutionära, ultrapapistiska partiet (dock ganska inskränkt till antal) hvilket tager sina inspirationer från Rom och oupphörligt med nya lögner och konster söker utströ missnöje bland den okunniga mängden. I. Brefvet från Rom är dateradt den 24 Aug. och lyder sålunda: De ändlösa utgreningar, i hvilka den påfliga styrelsen anser sig böra utsträcka sina undersökningar i alla fall af politisk natur, skola sannolikt öka rättegångs-handlingarne med de nyligen arresterade personerna (43 till antalet) till en ofantlig massa. Det brott hvarför de arresterade anklagades, bestämdes i polisrapporten till upprorsmakeri (rebellion) men har sedermera blifvit rubriceradt såsom allmänt mördande? (public massacre). Undersökningarne härom torde kunna utföras så mycket lättare, som tre af de sanslade äro färdiga att, för att köpa sitt lif, förråda sina olyckskamrater. Kännedomen om denna sammansvärjning bör alltså blifva ganska lätt för polisen att inhemta, så mycket mer som en stor mängd bref från Mazzini och andra medlemmar af den republikanska kommittken utom Kyrkostaten till deras agenter i Rom, blefvo af polisen uppsnappade, öppnade, kopierade och skickade till sin bestämmelse, hvarester svaren uppsnappades på samma sätt. Konungen af Neapel kände planen till revolutionens utbrott redan två månader förut, men man behandlade saken med skenbar likgiltighet, för att locka de revolutionära agenterna att förgå sig, och då nedergöra dem på en gång. Majoriteten i H. Helighets kabinett var böjd för att låta emissarierna och deras handtlangare revolutionera staden, i afsigt att då äga en giltigare ursäkt för att förgöra dem. Den franske generalen som rådfrågats i ämnet, hade lofvat att ecrasera (hans älsklingsuttryck) upproret blott han finge fritt begagna sitt artilleri och intaga de vigtigaste strategiska punkterna i staden. Påfven, som lärer ryst vid tanken på en sådan fruktansvärd blodsutgjutelse, och inrikes ministern, som ej ville våga risken af en sådan nattlig gatstrid, bestämde i yttersta stunden styrelsen till att förekomma det väntade utbrottet, hvadan arresteringarne utfördes den 14, under det utbrottet skolat ske den lö:de. På sådant sätt förklaras i allmänhet polisens föregående overksamhet och hvad sedermera skett, ehuru det naturligtvis är svårt att garantera förklaringens rigtighet. Korrespondenten namngifver härefter flera af de arresterade, och fortsätter: Den ökade dyrheten på bröd har åstadkommit allvarsamma. oroligheter i provinserna, särskilt i Bologna, och här i Rom blifver det päsliga ekipaget antingen betraktadt med vreda ögonkast, eller hejdadt och anropadt af jemmerrop, både från mån och qvinnor af de lagre klasserna. Brödpriset står nu på samma punkt som det gjorde den sista tiden af Roms belagring. Under allt detta hållas stora ceremonier i Peterskyrkan, för att fira ett jesuit-helgon, en pater, som varit missionär i Malabar. Påfven har dessutom upprättat en ny skola för prester; — se der de reformer, som göras! Till dessa korta drag af tillståndet i Kyrkostaten vilja vi lägga några statistiska uppgister, lemnade till Augsb. Allg. Zeit. Såsom bekant stå alla de provinser, som äro besatta med Österrikiska trupper, under krigslagarne. Två Österrikiska militärdomstolar, den ena i Bologna och den andra i Ancona, hvardera omfattande omkring 1 mill. menniskor, utöfva dessa lagar. Då båda domstolarne offentliggöra sina handlingar, har det varit lätt att sammanföra några statistiska data, hvilka väcka en i sanning fasansfull föreställning om den massa af förbrytelser, hvilka de båda domstolarne hunnit afdömma. Under en tid af fyra år — sedan Juni 1849 — hade inför krigsrätten i Ancona följande antal mål förevarit: