dåra de allierade makterna — så är dock kr get ganska osannolikt. Om det dock verkligel! är erarens afsigt att genom sina fredsförsäkrin gar blott vinna tid att skilja England och Frankrike och narra Tyskland till att handla emot sina politiska interessen; om Rysslands planer gå ut derpå, att hålla Turkiets befolkning i spänning och uttrötta den genom fåfånga förhoppningar, att väcka oroligheter i Turkiet och bringa det i konslikt med stormakterna, då vore visserligen kriget oundvikligt. ÅÄsgörandet öfver krig eller fred beror i detta ögonblick blott deraf, huruvida man får I skänka de ryska försäkringarne tilltro eller icke. Slutligen får icke förglömmas, att Times fortfar att framställa de af Porten äskade förändringarne i Wienernoten såsom obetydliga, hvarjemte den meddelar den vigtiga notisen, att medlemmarne af Wienerkonferensen, ehuru de, för det derigenom uppständna dröjsmålet, beklaga, att noten icke oförändradt antagits af Porten, icke dragit i betänkande att adoptera de turkiska föråndringarne och afskicka dem till S:t Petersburg, beledsagade af förhållningsorder s(till de fyra makternas dervarande gesandter, att på det kraftigaste understödja dem hos ryska regeringen. Hvad vidare de af Porten vid notens antagande fogade vilkoren beträffar, så I voro de icke framstälda i en lika bestämd form som förändringarne. De afse naturligtvis Donaufurstendömenas utrymmande, hvilket från början alltid betraktats som ett oeftergifligt vilkor för hvarje biläggning af stridigheterna, och begära af konferensen garantier emot dessa stridigheters förnyande. Efter inhändigandet af ett jakande svar från S:t Petersburg, hvilket torde Åara att förvänta om 8 dagar (detta skress d. 2 dennes), skulle ett turkiskt sändebud med uppdrag att återupptaga underhandlingarne kunna öfver Wien begifva sig till S:t Petersburg, och det är att hoppas, att Donaufurstendömenas utrymmande skall försiggå under tiden. Slutligen vänder sig Times till ryska kejsaren i bevekande ordalag med den bönen att antaga de nu honom understälda fredsvilkoren, och söker isynnerhet göra gällande, att om Ryssland förkastar Portens förändringsförslag, skulle krigspartiet i Konstantinopel, som hittills med möda hållits inom skrankorna, erhålla öfvervigten. Det är sannolikt, att Turkiet redan skulle hafva förkastat Wienerkonferensens biläggningsförslag, om icke de fyra makternas sändebud ganska bestämdt uppträdt deremot; imellertid hafva storviziren och Reschid Pascha, hvilka i turkiska statsrådet stå i spetsen för fredspartiet, förklarat, att det är dem omöjligt att medgisva mera, än hvad noten i sin förändrade gestalt nu innefattar. Så som man ser, har sjelfva Times på ett par dagar något ändrat sitt språk, till fördel för Turkiet, hvilket tyckes antyda, att det parti inom engelska ministeren, som vill hålla tummen på ögat på czaren, för närvarande har öfvervigten. ENGLAND. Den 2 dennes träder i kraft den nya lag, enligt hvilken deportationsstrasl för kortare tid än 14 år upphöra och i deras ställe införas åtskilliga andra slags straff. Det berättades att drottningen d. 3 skulle lemna Dublin för att återvända till Osborne House på ön Wight och sedan anträda en resa till Skottland. AMERIKA. Franska blad innehålla nyare underrättelser från Buenos Ayres, utan angifvet datum, enligt hvilka Urquiza, förrädd och öfvergilven af en stor del af sitt folk, och underrättad om anryckandet från norden af fientliga trupper under general Flores och Gervasio Rosas, upphäft belägringen af Buenos Ayres och på sitt återtåg nedbränt en ort benämnd San Isidro. Regeringen i Buenos Ayres afskickade ett ångfartyg till hans förföljande. Under tiden hade Montevideo, som var i I okunnighet om den vänning sakerna tagit, med stor ansträngning sammanskrapat några 1000 dubloner och skickat dem till Urquiza, för att sätta honom i stånd att fortsätta belägringen af Buenos Ayres, dess medtäflarinna om handeln på La Plata floden. Dessa subsidier hafva nu ester Urquizas återtåg fallit i händerna på regeringen i Buenos Ayres. Rörande de bestickningar, medelst hvilka regeringen i Buenos Ayres gjort sig qvitt blockaden, erfar man, att amiral Coe erhållit 13,000 Dubloner och hans manskap sin återstående sold och dertill 3 månaders gage. Urquiza hade kommit under fund med att försök gjordes att besticka hans folk och derför begärt af Coe, att han skulle taga