Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 september 1853, sida 2

I bokhandeln har utkommit tvenne hästen af ett arbete kalladt: Nu eller aldrig. Ett ord i sinom tid i frågan om tullresormen. Detta arbete, hvars författare snart röjer sig, ehuru han nu drifver åsigter. hvilka man cj varit van att höra från det hållet, är förtjent af stor uppmärksamhet. Jemte det att det innehåller en lika slående, som skarp kritik öfver det sätt, hvarpå man hittills behandlat den vigtiga tullfrågan och skrifvit tullagar, innehåller det äfven några positiva satser, hvilka förtjena en allvarlig granskning. Förs:s grundtanke är att allt prohibitivväsen och alla prohibitiva tullar skola upphöra, samt att tullarne på en hel mängd varor, särdeles vissa födoämnen, skola alldeles upphäfvas. Till ersättning för den minskning i statsinkomster, som deraf måste blifva en följd, föreslås användningen af en del utaf den genom en högre beskattning påräknade bränvinsskatten; det är derföre skriften kallas: Nu eller aldrig. Något bestämdt omdöme om sörs:ns äsigter kan och bör ej uttalas förrän det 3:dje häftet utkommit, och sedan man deri kommit på det rena med förf:ns mening i afseende å sabriksväsendet och det skydd han anser detta behöfva. Först sedan han hårom, klart och öppet, tillkännagisfvit sin ölvertygelse, kan man dömma om hans verkliga afsigt. Emellertid förtjenar det som redan utkommit att läsas och allvarligt begrundas. Ilar utvecklas nemligen en sakkännedom och en argumentation, som böra respekteras och bemötas med annat än korta sidohugg. Vi skola, om ej förr sedan det 3:dje hästet utkommit, redogöra närmare för de vigtiga satser här finnas uttalade, och måhända äfven söka upptaga till besvarande en och annan utaf dem. Under tiden förmoda vi att Stockholmstidningarne skola hafva upptagit arbetet till ett utförligare skärskådande än som hittills skett. Sakens vigt och den stora talang, hvarmed den blifvit framställd, fordra, att man ej lemnar en skrift sådan som denna utan afseende. pA