nast återstalla den afbrutna kommunikationen med hufvudstaden. — I Norrköping äger koleran ännu en helt mild karakter. Enligt enskilta bref till Östg. Corresp. hade omkr. d. 1 Sept. ännu blott 7 personer aflidit. Bref till Götheborg, dat. Norrköping d. 2 Sept., uppgilver 18 insjuknade. Berättelsevis hafva vi förnummit, att det första kolerafallet i Norrköping inträffade med en af stadens tornydklare. Han har då rigtigt gripit farsoten i luften, sedan man spärrat densamma på andra vägar. Berättelsen i A.B. om den skendöde gardiI sten återtages, såsom beroende på ett missag. Enligt till kom. koll. inkommen rapport äro från svenska hamnar anländande fartyg, vid ankomsten till Stralsund, ålagda 4 dagars observationskarantän. Sannolikt vill man härmed endast utöfva repressalier. I Ystad hade till den 31 från sjukdomens utbrott insjuknat 293, deraf 163 aflidit. — Malms har af Kon. befallningshafvande d. 31 Aug. blifvit förklaradt för smittadt af kolera, efter att natten till denna dag ytterligare tvenne fall af utbitdad kolera förekommit inom den del af staden, som kallas Bethlehem. Den 1 dennes hafva 3:ne nya fall förekommit i samma stadsdel. Man bråkar ännu med sina så kallade contumace-åtgärder; det vill säga man för de insjuknade till kolerasjukhuset på Monbijon, inspärrar de med dem samboende i den säfvenledes på Montbijon befintliga afplankade scontumace-inrättningen, samt röker sedermera de sålunda utrymda boningarne. — Carlskrona. Insjuknade och döde: d. 26—27 91 och 38; 27—28 81 och 57; 28 —29 84 och 52; från ssarsotens början 1211 och 601; tillfrisknade 227. På Blek. Postens tryckeri hafva så många dödsfall inträffat, att tidningens utgifvande måst inställas. Såsom ersättning derför utlemnas tillsvidare Carlskr. Veckobl. — Å ett aflägset beläget skogshemman i Vestra Göinge härad af Christianstads län hafva ett par misstänkta dödsfall inträffat. Prov. läkaren har fått förordnande att undersöka förhållandet. Den kommitt, bestående af hrr Norin, Ch. Dickson och Gabr. Lundgren, som utsågs att gå i författning om inrättandet af en Arbetsanvisningsbyrå, har så till vida fullgjort detta uppdrag, att den anskaffat lokal och engagerat den person, som skall blifva byråns föreståndare. Lokalen lärer blifva i f. d. Ostindiska Companiets hus och till föreståndare är antagen hr löjtnant Bohle (förut chef för nattvakten och innehafvare af ett större hyrkuskverk) på de villkor, att hr Bohle åtnjuter 1,000 rdr rgs för året, hvarför han då skall hålla sig biträde, hålla eld och ljus för byrån m. m. Byråns inkomster tillfalla anstalten sjelf; endast i fall de skulle komma att öfverstiga 1,000 rdr öfvertages byrån af br Bohle för egen räkning. Det är med ledsnad vi nödgas, för sakens egen skull, uttala den farhågan, att hrr kommitterade, genom detta sätt att anordna Årbetsanvisningsbyrån, redan i början lagt ett frö till anstaltens snara undergång, eller åtminstone beröfvat den all framtid. Genast vid tankens första framkastande fäStade vi uppmärksamheten derå, att denna anstalts hela framtid och ändamålsenlighet berodde på den person, som sattes till dess föreståndare. Det borde vara en person, som vore välbekant med arbetsklassens ställning i staden och hade så många bekantskaper som möjligt, både bland arbetsgifvare och arbetstagare; som förenade humanitet med allvar och ordningssinne; som framför allt ägde hela sitt intresse i sakens framgång, och som derföre skulle egna hela sin tid deråt. Med all aktning för löjtnant Bohle betvisla vi att han kan uppfylla dessa fordringar på en föreståndare; det är oss omöjligt att förstå huru han skall kunna förena denna befattning med de bestyr han förut äger. Arbetsanvisningsbyrån bör nemligen vara öppen hela dagen och föreståndaren vara der närvarande. Det går ej an att öfverlemna dessa göromål åt ett biträde, ty om denna person vore dertill passande, så hade just han och ingen annan bordt tagas till föreståndare. Och det ligger vigt uppå att den som vistas på byrån ej ombytes, på det han måtte äga eller onart förvärfva den personalkännedom, som för en sådan befattning är oundgänglig. Det vore ock ganska besvärligt, om personer, som komma att besöka byrån, skulle den ena dagen der finna en, och den andra dagen en annan, att meddela sig med. Ett ännu svårare misstag ligger dock, efter