Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 september 1853, sida 2

J ÅÄU )Å, f ken helt enkelt den, att racen i Jutland oc ch Danmark i allmänhet är grofbenig och skraggig samt fordrar mera föda och en längre tid att bringa till fetma, än hvad som lönar mödan för en engelsk uppköpare. ) Hvar och en som förstår att göda boskap känner kreaturen på skapnaden, och kan deraf bedömma huruvida de ha fetningsförmåga eller ej. Såsom ett bevis på, att engelska boskapshandlare ej vägra köpa mager boskap af god race och setningssörmåga, må anföras, att den boskap, för hvilken betalas det högsta priset i Smithfield, är den som kommer från Skottska hoglanaerna. Den drifves ned mager och gödes uti de södra länen i England; den lemnar mindre delar, och äger derför företrädet på den högre klassens bord, En lustig anekdot berättas i detta hänseende om den vittige Theodor Hook. Uti ett större sällskap anmärktes det allmänt, hur vacker, fet och kompakt rostbiffen var. En Skotte vid bordet anmärkte, att den troligen kommit från Skottska högländerna. Ja svarade Theodor Hook, jag är öfvertygad om att benen kommit derifrån, men ej köttet. Det är tvifvel underkastadt i anseende till den länga vintern i Sverige och det ofta obetydliga betet, huruvida det kan löna sig att göda boskap tillafsättning i England. De slag som betala sig bäst äro 3-åringar af god race och fetningsförmåga. Jordbrukarnes största sträfvan bör derför gå ut på att få en förbättrad race, passande efter jordmånen i länet. Korthornsracen passar för de större egendomarne med lerjord, som producera klöfver, och Skottska Höglandsoch andra racer från England för den lättare jordmånen ar sämre beskaffenhet. Så länge likväl ej någon varaktig förbättringsmethod införes för boskapsafvel i Sverige är det af ringa nytta att införskrifva ädlare racer, och så länge det okloka rådande bruket fortsar, (det rigtigt så kallade svältningssystemet) att på en egendom hafva dubbelt antal kreatur mot hvad den kan ordentligen föda. Ungboskap som svältes qväfves i vexten, blir klen och aldrig fullkomligt fet. Tio goda kor lemna mera afkastning än 20 dåliga. En annan väsentlig sak är ock här helt och hållet förbisedd, nemligen den, att af, inom en och samma afkomma (breeding in and im, hvilket är lika oklokt, som skadligt. Så köpes t. ex. en tjur af korthornsrace till högt pris af en driftig landtbrukare, som begagnar honom några år och sedermera fortfar att fortplanta afveln med egen afkomma. Afveln häraf blir klen; halfva antalet af kalfvarne dö, och korna mjölka ringa. Derigenom söregifves af många, som anse sig vara mycket kloka, att sådana racer passa ej sör Sverige, då det egentligen, enligt naturens lagar, härrör sig från församringen af racen och ej ifrån klimatet, eller andra orsaker. — Det blifver således af stor vigt för svenska landtbrukaren att få god race af sin boskap för afsättning i England. Något understöd från regeringen erfordras ej; skaffa blott racen, och afsättningen är gifven i denna liksom andra handelsgrenar! I slutet af Augusti afgingo från Helsingland 124 utvandrare till Newyork. Emigrationen från de norra orterna synes alltså åter hafva begynt. Upsala konsistorium har på sin hemställan att under instundande hösttermin få inställa studentexamina och föreläsningarne erhållit från kanslersembetet det svar, afgilvet blott i ett handbref från kanslerssekreteraren, att på den gjorda framställningen, såsom varande alldeles för tidig, intet aseende ännu kunde sastas. Alltså måste universitetets verksamhet tillsvidare fortgå, till trots af hrr professorers försök att pro tempore undandraga sig sina åligganden. Så berättar tidn. Upsala. Stockholmstidningarne meddela deremot följande regeringsbeslut i frågan: Med anledning af H. K. H. Kronsprinsens. i egenskap af Upsala Universitets kansler. i ämnet gjorda und. framstallning, har Kongl. Maj:t, under den 26 sistl. månad, beslutat: 1:o att med föreläsningars bållande vid Universitetet i Upsala under instundande hösttermin skall fördröjas till första lasdagen i nästk. Oktober månad, då början dermed bör ske, så vidt icke epidemisk kolera dessförinnan i Upsala stad utbrutit; 2:o att examina af hvad slag som helst böra i föreskrisven ordning vid nämnde Universitet anställas med dem, som sg dertill anmäla; och 3:o att studerande, som åtnjuta stipendii-understöd derstädes. tillåtas att under instundande hösttermin från Universitetet vara frånvarande, utan att derigenom äfventyra förlusten af sina stipendier. Staden Enköping har ej spärrat sig och blifver derför af Upsala upptuktad, af samma Upsalab, som på en gång talar om att koleran är endast smittsam, och i samma andetag berättar huru en murare i Malmö erhöll kolera, derföre att han åt omogen frukt och bär och derosvanpå tog sig några bäskar för mycket. — Men vi glömma, att vi representera krämareintresset och vi således ej äro behörige att göra dylika erinringar. ) Huru härmed förhåller sig upplyses af följande utdrag ur ett bref från en godsägare W. i Jutland, som finnes infördt i en liten brochyr om utförsel af svenska ladugårdsalster till England, hvarå vi förut fästa uppmärksamhet. Nämnde godsägare berättar, att han i Maj d. å. skickade 120 feta oxar med ÅJutlandtill London. Öfverhufvud betaltes hvarje oxe med 16 St. eller.. . 288 rdr rgs. (för de bästa erhöllos 360 a 369 rdr, för de minsta 252.)