slyttats till Konstantinopel. Hade allt detta skett efter att underrättelse ingått att amerikanska regoriagen gillat kapten Ingrahams förfarande, så kunde det fått gälla som ett svar på detta amerikanernas förfarande och hade i denna egenskap icke, synts i ett så förhatligt ljus som nu är förhållandet. Ty, kan man väl tanka sig någonting oförsyntare än att på sätt som nu skett utmärka och belöna ett sådant handlingssätt som den der Wehbeckers, hvilken lejde banditer för att på en vänskaplig makts område bortröfva en person, som upphört att vara Österrikisk undersåte?! De öfriga europeiska hofven försäkras imellertid alla, med undantag af England, vara ense att taga Österrikes parti och motsätta sig hvarje inblandning från Amerikas sida i det gamla Europas angelägenheter. FRANKRIKE. I Paris var man d. 27 Aug. icke särdeles belåten med Monitörens fåstafviga notis om Wienerförslagets antagande af sultanen, emedan den icke innehöll annat än hvad man redan från annat håll hade inhemtat, men icke nämnde ett enda ord om Donaufurstendömenas utrymmande. ENGLAND. Contreamiral Corrys och commodore Martins eskadrar, hvilka bildade den s. k. kanalannars östersjöslottan, hafva sått order att hvar för sig för öfnings skull kryssa i sjön till d. 17 Sept. och sedan begisva sig till Cork, för att der inspekteras af amiralitetslorderna. Förre krigsministern Beressords advokater hafva för sin kliant utverkat den fördelen, att hans sak icke kommer före inför central-kriminalrätten, utan inför en högre domstol, Queens Bench. ITALIEN. Det omtalas i flera tidningar, att Mazzinis anhängare uppgjort en plan att anstifta oroligheter i Rom d. 15 Aug., Napoleons födelsedag, som firats med stora högtidligheter, under hvilka det väl ansågs skola vara lättare att gäcka vederbörandes vaksamhet, än under vanliga förhållanden. Men romerska polisen hade, enligt hvad en korrespondent i LIndep. Belge berättar, från Paris fått underrättelse om, att flera politiska flyktingar skulle söka att insmyga sig i påfliga staterna. Omkring 30 flyktingar landstego verkligen i Civita Vecchia med tillhjelp af engelska och amerikanska pass och insmögo sig, utan att observeras af polisen i Rom. En ny depesch från Paris upplyste nu denna om, i hvilka hus flyktingarne hade dolt sig, hvarpå en afdelning karabinierer tillika med några polisbetjenter knepo dem nästan allesammans. Bland de fängslade är advokaten Petroni, en Mazzinis vän, som hade partiets korrespondens hos sig. Man säger att oroligheter skola utbryta på flera andra punkter i Italien, men de hos Petroni funna papper antagas skola sätta polisen i stånd att i födseln qväfva hvarje resningsförsök. En särdeles vacker opinionsyttring har ägt rum i Spezzia uti Sardinien. I bugten, vid hvilken staden är belägen, låg för ankar korvetten S:t Louis, hvars befälhafvare, kapten Ingraham, ryckt Martin Kosta, Kossuths adjutant, ur Osterrikarnes klor. Ett stort antal personer foro i små båtar ut till korvetten och bragte dess ridderlige chef en serenad och öfverlemnade honom en adress med lyckönskningar. De italienska patrioterna hoppas att Förenta Staterna skola slutligen i sin ordning äfven vilja hafva ett ord med i Europas angelägenheter, och att en amerikansk flotta skall visa sig i Medelhafvet, för att understödja Italiens befrielse. Det är en korrespondent i Ulndep. belge som omnämner tillvaron af dessa förhoppningar, och han tillägger, att de i en framtid möjligen kunna slå in, men för ögonblicket tror han Amerika svårligen kunna utöfva något verksamt och kraftigt inflytande i Europa, och deri torde han väl, ty värr, ej heller hafva så orätt. FÖRENTA STATERNA. sista posten från Neibyork af d. 13 Aug. medför den lika vigtiga Som sagnesamma notisen, att regeringen i Washington, efter att d. 10 s. m. hafva bekommit depescher srån commodore Stringham, beträffande ungerske öfversten Martin Kosstas af. får i Smyrna, öppet gillar allt hvad som skett och är sinnad att tilldela kapten Ingraham, be. salhafvaren å korvetten S:t Louis, någon lysande utmärkelse för hans manhaftiga och raska hand. lingssätt. Det säges äfven vara fråga om ut sardandet af ett manifest, åsystande att görs Europa klar och tydlig reda för de grundsat ser, som bestämma Förenta Staternas politik Detta manifest skulle vara assattadt i sammfrigka anda som den harämda nofen hull ar