—p — — — Landtbruksmötet i Lidköping. (Onsdagen den 17 Augusti.) Sammankomsten begynte kl. 8 på morgonen med fortsättande af diskussionen öfver grunddikningen, deri hrr Nathorst, Odelberg, frih. Hamilton, Arrhenius, Adelborg, Ringheim och Montgommery-Cederhjelm deltogo. (Hr Hedengren var bortrest.) Oaktadt denna diskussion kommer att särskilt refereras, kunna vi ej neka oss nöjet att här på förhand anföra några ord, som utaf baron Hamilton citerades efter en fransysk förf., de la Vergne, hvilken rest i England och deröfver utgifvit en berättelse (sur lconomie rurale en Angleterrel). Denne författare yttrar bland annat följande: Den vigtigaste af dessa förbättringar är utan tvifvel den som nu ösvergått till allmänt bruk i England och som qvarstår såsom det nyttigaste resultatet af den sista stora rörelsen, nemligen draining (grunddikning). Se denna blomsterkruka, sade nyligen en talare vid ett åkerbruksmöte; hvarföre finnes der ett litet hål i botten? För att förnya vattnet deri. Och hvarföre förnya detta? Derföre att derpå beror lif och död: lif då vattnet blott går igenom jordlagren, ty då afgifver det alla de befruktande elementer det innehåller och löser upp de till plantans uppehälle bestämda födoämnen; dåden deremot, då det qvarstannar i blomsterkrukan, ty inom kort skämmes då vattnet, vextens rötter ruttna och nytt vatten hindras att intränga. Hela theorien för draining finnes i dessa få ord. Efter beskrifning på sjelfva såttet derför, tegelrörens nedläggning m. m., fortfar förf.: Hela kostnaden uppgår i England till 250 fr. per hectare (1 hectare 2 tunnl.) i medeltal. Det är numera allmänt erkänt, att detta förlagskapital ger 10 proc. och ingen farmer nekar, att öka hela arrendesumman med 5 proc., om egaren lemnar det till grunddikningen nödiga kapitalet. Verkan af grunddikning är som af ett trolleri. Angar och åkrar förbättras till lika grad. I ängen försvinna de kärraktiga växterna; höet blir på en gång ymnigare och bättre; på åker äfven af styfvaste slag växa säd och rotfrukter starkare och sundare. Mindre utsäde erfordras. Sjelsva klimatet vinner småningom derpå och hafva öfverallt, der en grundlig dikning verkställts, den töckniga öns dimmor blifvit mindre tjocka och tunga. Det är blott 10 år sedan man först hörde talas om grunddikning och i dag äro öfver I million hectarer (2 mill. sv. tunnl.) färdiga. Allt ger anledning sormoda, att om efter 10 år hela England är grunddikadt, ön stiger en gång till upp ur vågorna. Den 12:te frågan, rörande Alfluckringen, framkallade ett högst sakrikt och intressant föredrag af prof. Arrhenius, hvilket bör särskilt upptagas. Kl. 10 började sektionen för boskapsskötseln, deri till diskussion först förekom den 23:dje frågan: a) Eger man ännu tillförlitlig och beslämd kännedom om resultaterne af vår inhemska hornboskaps fortgående förddling genom begagnandet af tjurar från kronans stamholländerier ? Hr Nathorst erinrade om den redogörelse öfver stamholländeriernas ständpunkt, som blifvit lemnad vid landtbruksmötet i Malmö. Efter denna tid hade inga anmärkningsvärda förändringar inträffat. Det ena holländeriet lemnar det ena året litet mera mjölk och det andra ett annat. Dock borde man ej såsom nu vanligen sker bedömma kreaturen blott efter mjölkningen. Bemödanderne med en förbättrad afvel hos oss måste äfven afse köttet, måste gå ut på att skaffa oss en afvel, som lemnar både kött och mjölk och detta till bästa pris. Detta vore nu, så att säga, idealet af boskap. Vår egen lemnar bra med mjölk, men klent med kött. De utländska racerne lemna mera kött med jemförelsevis mindre foder. Efter kroppsvigten lemna de dock mindre mjölk, hvarvid man likväl ej bör förbise att de icke äta i förhallande till sin storlek. Man borde följaktligen ej fråga: huru mycket mjölk gifva stamholländeriernas kreatur? utan: hurudan är den afvel, som faller efter svenska kor, som betackas med stambolländeriernas tjurar? — Svaret på denna fråga vore, såvidt tal. kände saken, att man med Ayrshire tjurar haft mycket lyckade resultater. Tal. hade 1846 uppsatt sin ladugård af en Ayrshiretjur från Riscberga och 50 kor från Småland. Med den derof uppkomna afvel hade man på Väderbrunn varit fullt nöjd, och det höga priset på kalfvar visar ock att allmänheten skänker afveln ett högre värde. Flera af dessa djur hade ock blifvit prisbelönta. Tal. ansåg alltså kroiseringen med Ayrshireracen vara gynnsam. Denna race häller sig stadigt fet, hvarpå såsom bevis anfördes att den tjur, som tal. haft, måste hållas på hahn, för att icke blifva för fet och lat. — På andra ställen hade man försökt andra racer, hvaribland nämndes Pembrokshire, men några bestämda resultater hade ännu ej kunnat vinnas. 2. o — — O om