Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1853, sida 1

Sjörösvaren, af Paul Foucher. (öfvers. af 6. —n. ) (Forts. fr. N:o 198.) Plötsligt föllo Maries blickar på en seglande slup, som en stund tycktes manövrera för att komma till den båten, hvari den faderoch moderlösa flickan befann sig. Med möda urskiljde man i denna slup en blek man med tillslutna ögon sitta vid masten; en slags stråle at magnetisk instinkt träffade Maries Ögon igenom tårarna, hvilka hon hastigt aftorkade och Spände sin uppmärksamhet — det var Georg, ... verkligen Georg. — Det är han! det är han! ropade hon till roddaren med ett uttryck, hvari hvarje bokstaf var en oemotSiåndlig befallning. .. Fort till denna båt! ... — Det var besynnerligt, sade roddaren med en mans kallblodighet, som alldeles icke är Intresserad i saken ... jag, som känner alla siskarebåtar och alla statens fartyg här vid kusten, kan inte begripa hyad det der är för en. — Dit! dit! ropade Marie ännu häftigare, i det hon med otålighet slog med handen på båtens reling, likasom om hennes vilja kunnat tjena henne till styre, jag försäkrar er att Georg är der ... OCh att han lefver! ... — Ja, det är sannt svarade sjömannen, och är det