Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 augusti 1853, sida 2

ren antoge den af de medlande makterna föreslagna noten. Lägret vid Chobham slutar den 20 dennes. Bladen lukta af beck och krutrök och hvimla af master, rår och stänger, och en äkta engelsman söker deri ej eller någonting annat, än beskrifning öfver mönstringen och sjömanövren vid Spithead d. 11 dennes. Följande siffror gifva en svag föreställning om det storartade i detta skådespel. Den manövrerande flottan bestod af 25 fartyg, förde 1,016 kanoner, hade en 18,000 hästars rörelsekraft, 40,200 tons drägtighet och en bemanning af 10,423 matroser och soldater. 13 bland de 25 krigsskeppen voro propellerångfartyg, hvaribland Duke of Wellington på 131 kanoner, 9 hjulångfartyg och blott 3 segelfartyg. En oerhörd mängd krut blef bortskjutet: ångsartygen föra det aldragröfsta artilleri och tidningskorrespondenterna kunna icke nog berömma de 68-pundiga kanonernas djupa bas, hvilken gjorde en förunderlig verkan på åskådarnes inbillningskraft och örnhinnor. De aldrastörsta kanonerna kasta 84 lt:s bomber, hvilka springa i samma ögonblick de slå ned. De minsta af kanonerna voro 32-pundiga och, säger en referent i Times, lika så stora som de största som brukades i de stora sjöslag, hvari våra förfäder tillkämpade sig herraväldet öfver hafvet. Genom sina flytande batterier af den aldra gröfsta kaliber och sin ångkraft till att bringa dem i hvilken erforderlig ställning som helst har brittiska örlogsmarinen blifvit. den största sammanträngning af maktfullkomlighet i förstörande syftemål, som man kan tänka sig. Krigsorkestern var ock den fullständigaste som någonsin låtit höra sig på något haf i verlden, och alla beskrifningar äro mer och minore uppfyllde af den enthusiastiska känslan, att England är ännu nog starkt att blockera hela verlden. IIafvet rundtomkring platsen der flottan manövrerade var betackt med en brokig flotta af festligt utsmyckade ångbåtar, yachter, gondoler och båtar, så att man knappast kunde se de gröna böljornas slag, och under kannonadens pauser genljöd från bergen på ön Whigt och de sköna skogsdungarne vid Southampton jublet af de otaliga åskådarne. Jublet var så mycket större, som vädret var herrligt och himlen klar. I synnerhet skildras anblicken af himlen som obeskrifligt skön om aftonen efter den sista kanonsalvan, hvilken aflöstes af hurraropen af flottans besättning. Himlen såg ut som en svartrandad sky, emot hvilken tusentals segel på det skönaste sätt afspeglade sig. Kusterna runtomkring voro uppfyllda af menniskor. Hvarje hustak, hvarje höjd var betäckt med jublande åskådare. Ett bevis på att icke mönstringen, såsom ursprungligen lär varit ämnadt, är någon krigisk demonstration, anses ligga i den omständigheten, att tre ryska storfurstinnor, Maria, Olga och Catharina, voro i drottningens sällskap närvarande vid densamma. Afven prinsen af Preussen hade, på inbjudning, infunnit sig för att bevista det stora skådespelet. Bland bladens yttranden om manövren äro i synnerhet 2:ne pikanta. Times kallar den en stor fredskongress, med drottningen i spetsen. Daily News menar, att stora nationers stora flottor hafva en annan bestämmelse än att förlusta nyfikna sjösjuka. (Såsom bekant är prins Albert mycket besvärad af sjösjuka.) Ett sådant experiment borde aldrig förnyas. Vi förnedra vår flotta till en leksak; man måste icke tvinga Hercules att figurera som halettdansare o. s. v. FRANKRIKE. Paris d. 15 Augusti, på morgonen. Patrie har erhållit en varning för