saran för ett fredsbrott undanröjd. Förlikningsförslagets innehäll ar ännu en hemlighet, hvilken dock måhanda till en del åtminstone torde asslöjats i engelska öfverhuset d. 8 dennes, då markis Clanricarde åter skulle tillspörja regeringen om Ryssarnes förfarande i Donaufurstendömena och de mått och steg den tillsolje deraf vidtagit. Tills utgången af detta spörjsmål blifvit bekant, torde man få åtnöja sig med gissningar och torftiga antydningar uti tidningarne. Af det slaget vilja vi blott anföra ett meddelande i vBörsenhalle, som det från säker hand säger sig hafva erhållit och hvilket lyder som följer: Wien den 6 Aug. Ojlverste Ruff har utsetts att till Konstantinopel öfverbringa WienerförlikningsförslagetDivanens svar torde i lyckligaste sall först inträssa i midten af denna månad. Till petersburg skickades sörslaget med en kurir öfver Stettin. Enligt hvad man srån säker källa förnummit, består förslaget i en not, som skall undertesknas af Reschid Pascha och till sina väsentliga delar fullkomligt öfverensstämmer med Rysslands ultimatissimum, hvadan en vägran vida mindre är att befara från Rysslands än från Turkiets sida. Några för öfrigt obetydliga modifikationer, föreslagna af England, hafva enhälligt antagits af de sammanträdande sändebuden. Till Konstantinopel medförde öfverste Ruff äfven en enskild skrifvelse från kejsaren tiil sultanen. Den med instruktioner till brittiska sändebudet i S:t Petersburg beträffande Ryssarnes förfarande i Donaufurstendömena afsände kuriren lemnade London natten till d. 4 dennes. Underrättelser från Konstantinopel af d. 25 Juli uti österrikiska och franska tidningar berättiga ingalunda till det antagandet att Turkiet så obetingadt skall gifva efter och gå in på de förslag, som stormakterna uppgjort i Wien. Turkiets rustningar fortsättas och får man tro J. des Constantinople, som slår mycket stort på och för ett mycket krigiskt språk, så har Porten flera soldater än den för närvarande behöfver. Flera rekryter hafva hemskickats med tillsägelse att på nya order åter inställa sig. Denna åtgärd har troligen föreskrifvits af penningebrist. Ester gardernas afmarsch till Schumla skola de väntade trupperna från Egypten fylla den derigenom uppståndna bristen i hufvudstadens besättning. Från Frankrike hafva ankommit slera sändningar med vapen, och på ett af de senast anlande sartygen medföljde 46 officerare. I Schumla är inrättadt en centrallazarett för turkiska armåen. Från Varna skrifves att ryska armen i Donaufurstendömena icke skall vara mera än 80,000 man stark, hvaraf 17,000 man ligga i Bucharest, 20,000 i Galacz och resten i hufvudquarteret i Focschan. Häftiga febrar och diarrh6er skola grassera ibland ryska trupperna. — I Varna fingo samtliga invånarne, äfven kristne och judar, arbeta på turkiska förskansningarne. Med ett ryskt, den 23 Juli till Konstantinopel anländt fartyg, vill man der hafva bekommit den underrättelse, att ett ryskt transportfartyg med krut ombord sprungit i luften och att stor dödlighet är rådande i ryska lägret. Ryssarne göra oaflåtliga försök att medelst utliggare och incendiära skrifter reta de kristne emot Turkarne och desse emot de kristne, allt i beräkning att tillställa oreda och förvirring. Enligt Wanderer är Sulinamynningen af Donau nu mera att anse som fullkomligt igenstängd. Drottning Victoria skulle d. 11 dennes mönstra östersjöflottan vid Spithead. Franska östersjöflottan, som utrustas i Brest och icke i Cherbourg, har ännu icke hunnit blifva färdig att utlöpa. Den tillaggstull, som i Frankrike erlägges för den med främmande fartyg der införda spanmål, är npphäsd till slutet af December, Ostindiska billen går igenom i öfverhuset, nästan utan något motstånd. — Billerna om tidningsstämpelsafgiftens reglering och annonsskattens afskaffande hafva redan erhållit kunglig stadfästelse. Tidningarne börja redan nedsätta annonspriset. — Sir James Graham har i underhuset förklarat, att ingenting är att befara för Englands handelsintressen i China, hurudan utgången af inbördes kriget derstädes än månde blifva. I Schweiz har staternas råd af förbundsförsamlingen med 36 röster emot 4 biträdt folkrådets beslut beträffande grälet med Österrike.