Utrikes Nyheter. Underrättelserna med gårdagens post låta särdeles hotande för freden. Tillochmed tidningar, som hittills icke velat tro på något krig, veta nu icke riktigt huru de hafva det och medgifva att ställningen är mycket kritisk. ÅA en annan sida äro dock gårdagsnotiserna redigare och lemna en klarare öfverblick af förhållandena, än på länge varit händelsen. Först och främst synes det vara stäldt utom allt tvifvel, att czaren icke vill inlåta sig i några omedelbara underhandlingar med England och Frankrike. Sedan Mentschikofts förslag förkastats af Porten, hade Österrikes sändebud i Konstantinopel, friherre Bruck sökt förmå Porten antaga vissa propositioner, som förut blifvit underställda czaren och, såsom det säges, vunnit hans bifall. Om dessa propositioner äro desamma som skola hafva haft till upphofsman franska sändebudet i Wien hr Bourqueney och berättas hafva blifvit väl upptagne i S:t Petersburg, eller om de med dem hafva en större eller mindre likhet, kunna vi icke afgöra. I början hade Brucks förslag afböjts af Reschid Pascha. Sedermera, kort före den 21 Juli, hade Bruck på en ministersammankomst i Konstantinopel ånyo framställt sitt förlikningsprojekt med den anmärkning, att det redan till principen gillats af czaren och att han desinitist skulle antaga detsamma. Detta förslag hade då undertecknats af sultanen och skickats (med Caradoc till Marseille) till behörig ort för att erhålla de fyra stormakternas stadfästelse. Då dock i detta projekt ingenting förekommer om Donaufurstendömenas utrymmande, har det såsom olämpligt lagts åt sidan och istället ett annat förslag, som utarbetats en å ministerkongress i Wien, i hvilken österrikiske ministern Buol v. Schauenstein, och franska, engelska och preussiska sändebuden deltagit, sändts till Konstantinopel för erhållande af sultanens bifall. Detta förslag, som stipulerar Donaufurstendömenas utrymmande, skall redan hafva gillats af Frankrike och äfven redan hafva vunnit Englands bifall. På börsen i Paris grasserade den 1 dennes krigsfebern och fonderna föllo cirka 4 fr. En korrespondens i VIndep. Belge från Konstantinopel af den 21 betecknar kriget som oundvikligt. Turkiska flottan, som ligger färdig att utlöpa i Svarta hafvet, räknar 41 fartyg med 1,464 kanoner. De allierade flottorna, som ännu ligga i Besikabugten, räkna 40 fartyg med 2,517 kanoner. Ryska flottan i Svarta hafvet utgöres af 34 fartyg med 1,898 kanoner. Wienerbladet Wanderer påstår, att Förenta Staterna erbjudit Turkiet understöd både i penningar och stridskrafter.