Utrikes NYHGCLter. TURKIET. Då utrymmet nekar oss att meddela Portens svar på Nesselrodes cirkulärhot och protest emot Donaufurstendömenas besättande, vilja vi emellertid anföra de reflexioner, med hvilka Times beledsagar detsamma och hvilka lyda som följer: Moderationen i detta vigtiga dokument är kanhända allt för långt drifven efter det utmanande språk Ryssen fört, men det innebär icke någon eftergift för czarens fordringar. Utom anbudet att skicka en utomordentlig ambassadör till S:t Petersburg, finnes ingenting deri som syftar åt en uppgörning af stridigheterna, och man har ingen anledning tro kejsar Nicolaus vara benägen att antaga detta förslag. Det skulle för öfrigt synas som om ryska czarens beredvillighet att antaga de vestra makternas förslag blifvit öfverdrifven i franska ambassadörens berättelser till sitt hof. Kejsarens utlåtelser (som fransmannen tagit för kontant) voro endast grannlåter och artigheter, på intet vis bindande för hans regering. De hafva varit nätt och jemt tillräckliga att locka sjömakterna till att öppna underhandlingarna, medan Ryssland behåller den fullständigaste frihet att handla som det behagar. Detta Rysslands förfarande bevisar att det vill framhärda i det system af slingerbulterier hvilket det följt allt ifrån början. Det är dock tid, att vi få veta huru länge Ryssarne ämna hålla besatta de landskap, af hvilka de tagit besittning i rak strid emot traktaterna. Denna åtgärd har, betraktad som tvångsmedel emot Turkiet, icke haft den verkan som man deraf hoppades. Porten för efter ockuperingen samma språk som förut. Hvad kommer då nu att ske? För ungefär 8 dagar sedan nämndes, att ezaren, under förbehåll af några formförändringar, provisoriskt biträdt ett för honom framstäldt förlikningsförslag, men att han fordrade, att sultanen först skulle bestämdt antaga detsamma, innan han dertill gåfve sitt slutliga bifall. Detta förslag hade alltså skickats till Konstantinopel. B.H.? af d. 28 innehöll en tel.depesch, enligt hvilken Caradoc till Marseille bragt den underrättelsen att förlikningsförslaget antagits så väl af czaren som af sultanen och dess allierade. Detta var mycket sväfvande och låt tillochmed apokrysiskt. Nu sörmäler imellertid Courrier de Marseille, att Caradoc medfört den underrättelsen, att man i Konstantinopel emottagit det af Österrike väckta förslaget, hvilket redan med några obetydliga ändringar antagits af Ryssland. Porten skulle hafva biträdt detta sålunda ändrade förslag, hvilket likaledes skulle hafva vunnit engelska och franska sändebudens bifall. Det fattades numera endast engelska och franska regeringarnes stadfästelse. I detta skick låter notisen litet mera trovärdig. Det förslag, som deri omnämnes, afser påtagligen det ofvanberörda till Konstantinopel afskickade biläggningsförslaget. Skulle nu imellertid underrättelsen med