Landsorten. Söndagen d. 10 Juli invigdes Bogens nya kapellkyrka i Wormland. Flera tusen menniskor hade samlats, sör att öfvervara högtidligheten, deribland äfven många norrmän. Kyrkan blef byggd 1851 och kapellet upprättadt hufvudsakligen genom brukspatron Mitanders srikostighet, som skänkt boställe till predikanten, anlagt flera vägar o. s. v., hvarigenom denna aflagsna finnbygd trädt i beröring med den civiliserade verlden. En förmögen man med nit och god vilja kan mycket uträtta på sådana orter. Önskligt om mången annan, säsom hr Mitander, hade sinne för att använda någon om än så liten del af sitt inflytande och sin förmögenhet äfven åt civilisationens befrämjande. Tyvärr äro dock de, som tänka derpå, högst få, — I Ostra Emteruks församling af Carlstads stift hölls straxt efter midsommar en socknestämma, hvars protokoll meddelas i sin helhet af Wermlands-Tidn. Socknestämman var föranstaltad af riksdagsmannen Nils Andersson i Bäfvik och ledde till det resultat, att församlingens ledamöter, inseende de olyckor som bränvinsbränningen och sylleriet medföra, afsade sig all bränvinsbränning. så vidt socknestämman förmådde. Och i anseende till de förderfliga följder, de afskyvärda brott, den förfärande fattigdom, det outsägliga elände bränvinspannan medelbarligen har i sitt följe, så vill församlingen hafva till protokollet antecknadt, att såsom fylleriet är skamligt och vanhedrande, så skulle bränvinsbränningen äfvensom bränvinsförsäljningen såsom skamlige handteringar anses, och såsom sådana stämplas af det allmänna omdömet. Innan gamla fördomar hunnit lägga sig, och sanningen uttaga sin rätt, ansåg man visserligen benämningen hård, men man kunde icke heller neka, att en ful sak bör hafva ett fult namn. Sedan församlingen blifvit underrättad om de grunder, hvilka öfverste Hagelstam anfört för inskränkning af bränvinsbränningen, så godkändes dessa och skulle det blisvande riksdagsombudet anmodas, att å vederbörlig ort på allt verka i samma syfteDessutom beslöts att 100 exemplar af öfverste Hagelstams skrift skulle på sockenkassans bekostnad inköpas och utdelas. Vidare borde sockennämnden underrätta alla inom församlingen, hvilka befatta sig med bränvinsförsäljning, om sockenstämmans beslut att anse handteringen skamlig, och att den, såsom sådan, oförtöfvadt borde inställas. Skulle en dylik vänlig tillsägelse icke medföra ett önskadt syftemål, så skall bränvinsförsäljarens namn 2 a 3 gånger från predikstolen kungöras, med uppmaning att i mensklighetens namn, och till dess bästa, nedlägga den förderfliga handteringen. ben Er