Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 augusti 1853, sida 2

sall må några anföras, till ytterligare bevis derpå, huru nära sambandet är mellan bränvin och brott. Uti ett härad af Jönköpings län, hvarest omkring år 1830 med mycket nit arbetades för nykterheten, kunde uti uppgiften för 1835 domhafvanden inberätta. attintet enda egentligt brott blifvit begånget och icke ens något snatteri åtaladt. Bränvinsbränningen och förbrukningen tilltogo likväl äter; och detta härad är icke mera hvad det då var. Deremot hafva uti Södermanlands läns begge domsagor brottmålen, i jemnbredd med fylleriet och bränvinstillverkningen, på de sista åren märkeligen förminskats. Framför allt synes dock den förändring förtjena uppmärksamhet, hvilken egt rum i nagra tingslag af Norrbottens norra domsaga. De till Hernösands domkapitel inkomna visitationsakter för är 1836 framställde dryckenskapen och dess följder inom dessa orter uti den förfärligaste dager. Oaktadt flera på hvarandra följande missväxter, åtföljda af de mest förstörande boskapssjukdomar samt bade farsoters och odjurs härjningar bland rendjuren, uppgåfvos likväl icke dessa olyckor, utan krögeriet och bränvinsbegäret såsom förnämsta orsakerna till folkets nöd, såsom den pest, hvilken förgör icke endast Lappens egendom, utan äfven både hans och nybyggarens sedliga lis. Inom ofvanberörde tingslag, i hvilka, enligt häradshöfdingens antagande, förr infördes och förtärdes tusentals kannor bränvin, har numera icke blott fylleriet, utan ock bränvinsförtäringen nästan alldeles upphört — och med detsamma brotten. Ar 1851 blef uti intetdera af dessa tingslag något brott ätaladt eller vetterligen begånget, och äfven tvistemålen hade ansenligt förminskats. Uti den nyss inkomna brottmålsuppgiften från samma domsaga för år 1852 har häradshöfdingen anmält, att: också under sistförslutna år intet brottmål och nåstan intet tvistemål förevarit inom de båda till domsagan hörande Lappmarks-tingslagen (Jukkasjervi och Enontekis) samt att rättegångarne äfven fortfarande aftagit inom Pajala och Öfver-Torneå tingslag. Det är nykterheten, som i förening med en allvarligare kristendom uttryckligen af domhafvanden uppgifves hafva verkat denna lyckliga förändring. Må vi glädjas öfver de Jjusstrimmor, som här och der börjat genombryta mörkret! Men må vi Svenskar icke låta den skammen vidlåda oss, att vi uti nykterhet, sedlighet och gudsfruktan skola öfverträffas af lappmarkernas i så många afseende sämre lottade invånare!!!