Om sjelfmord och andra brott, föranledda af bränvinets missbruk under sistförflutna tio år. Utur den skrift rörande bränvinets verkningar, som i Stockholm blifvit nyligen tryckt och hvaraf 5,000 exemplar blifvit hit till Götheborg reqvirerade, meddela vi en kort uppsats, med ofvanskrefne rubrik, hvilken ej skall kunna läsas utan ett intresse af den mest upprörande art. Uppsatsen lyder Af Justitie-Stats-Ministerns underdäniga berättelse om brottmålen i riket visar sig, att under de 10 åren 1842—1851 tillsammans 556 sjelfmord blifvit begångna, hvilkas orsak af domstol utrönts vara fylleri och dess följder. De fall, uti hvilka hastig dod följt på bränvinssupande, antingen omedelbart genom blodslag, eller medelbart genom öfverdåd i rusigt tillständ, äro mångdubbelt flera och hafva icke blifvit upptagna i denna räkning. Samma embetsberättelser utvisa, att under nämnde tio år domstolarne dessutom funnit följande grofva missgerningar föranledda af starka dryckers missbruk eller af begäret derefter, nemligen: Mord och dråp å föräldrar 5; a egna barn 2; a make 7; å syskon 2; å andre närskylde 2; a husbönder 4; å andre personer 126, eller tillsammans 148 uppzåälliga mordgerningar, föröfvade understundom på det mest grymma och sasaväckande sätt. Vidare hafva tjugu rån och röfverier, samt flera sall af morabrand, kyrkostold, af blodskam, tidelag, försök till våldtågt, föräldrars, husbönders och förmåns, domares och andre embetsmäns våldförande, hådelse mot Gud m. fl. brott äfven uti bränvinsbegäret haft sin upprinnelse; så att herr Justitie-Stats-Ministern, enligt dess senaste embetsberaitelse, sunnit, att jemlikt de upplysningar, som vid brouimålsuppsgifierne, insändande för år 1851 blifvit meddelade, rörande orsakerna till de gröfsta brotten, dessa till större delen blifvit begångna under den upphettning, som förtärandet af rusdrycker medför. Samma embetsberättelser upplysa, att 49 dråp genom vållande och olycka under samma år timat såsom uppenbara följder af starka dryckers missbruk. Fylleriförseelser hafva under ofvanberörde tio år åtalats till ett antal af 49,170; öfverträdelser af sorordningen om bränrinsbränning och försäljning 31,393: tillhopa således mer än 80,009 ransakningar och utslag, med påföljd i de flesta fall af böter eller fängelse, hvilka uti bränvinet och lystnaden derefter haft sitt enda upphof. Vid läsningen af de anmärkningar, som vid brottmålstabellerna finnas fogade, synes uppenbart, att de flesta slagsmål och fridsbrott, äfvensom oordningar vid allmän gudstjenst och inför råtta föranledas genom dryckenskap. Antalet af sådana förseelser, åtalade och omransakade vid domstolarne i riket, har under ifrågavarande tidrymd (1842—1851) utgjort 46, 878. Hälften deraf eller 23,439 torde utan all öfverdrift kunna skrifvas på bränvinets räkning. Man erhåller då en sammanräknad summa af mer ån 104,000 brott och förseelser, hvilka endast genom bränvinets missbruk tillkommit! Huru många hundratusen riksdaler hafva för dessa brott pliktats? huru många hundratusen dagsverken förspilts, af nämnd, åklagare, anklagade, vittnen, sänaförare, skarprättare, i följd af desamma? huru många falska eder äro gångna, för att fria en anklagad drinkare, krögare eller bränvinsbrännare? huru många menniskolif, utöfver de uppsätligen sjelfmördade 556, och de uppsåtligen mördade 148, och de genom vållande och olycka dräpne 49, hafva under dessa tio år uppoffrats genom bränvin? Tanken ryser för svaret å dessa frågor. Uti Justitie-Stats-Ministerns berättelse angående brottmålen 1830 sägas nästan alla uppgifter från orterna instämma deri: att dryckenskap och fylleri föranleda till mångfaldiga både gröfre och mindre brottmål; ja, att i allmänhet blifvit anmärkt, det sällan något sådant förekomme, hvaruti bränvinet ej inginge; att flera dråp begåtts uti rusigt tillstånd; och att exempelgåfves, at dråparen, sedan han blifvit nykter, icke sjelf vetat, att ban föröfvat något brott. Någon allmän, genomgripande förbättring i detta afseende synes icke sedan den tiden hafva inträffat. Men enstaka fall af större eller mindre kretsar gifvas, inom hvilka, med sylleriets astagande, brottsligheten äfven på ett anmärkningsvärdt sätt förminskats. Bland dessa :