Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juli 1853, sida 1

näringen får utöfvas, för alt vinna upplysning om hvilka personer som ega sjelf-försörjningsrätt. Detta vill med andra ord säga, att man vill handtverksföreningarne skola uppträda med en polis-uppsigt på hela arbetsklassen, som ytterligare skall göra denna beroende af handtverksföreningarne. I S 28 begäres, att den afgift, som bör till handty. föreningens kassa erläggas, för utöfvande af sjell-försörjningsrätte n, icke endast må betalas innan näringen får utöfvas, utan äfven att vid rdr 3: 16 vite anmälan må göras inom en månad sedan rättigheten började begagnas. Vi fatte ej, hvarföre ej bet alningen kan få anses såsom den alldratillräckligaste anmälan; men kanske tillhör den saken förenings-hemligheten! I 29 mom. I önskas följande tillägg: Egande i arbete hos handtverksidkare anställde hesäller alt sinsemellan utse fullmäktige till deltagande i handtverksföreningens förhandlingar dock att antalet af dessa fullmåktige icke må åfverstiga en tredjedel af idkarnes eller deras fullmaktiges antal. För att kunna vdljas till fullmåktig, mäste gesäll hafva arbetat såsom sådan minst i trenne är, och äfren uppnått myndighetsåldern. Ehuru gesallernas antal visserligen utgör tre till fyra gånger mästarnes, eller de här kallade vidkare, kan man väl ej fördömma, att petitionärerna icke antagit personlighets-principen för bestämmandet af gesäll-fullmäktiges antal; men hvad som synes lemna ett starkt bevis på fruktan för den erbjudna delaktigheten i föreningen åt gesällklassen, är reservationen om idkarnes rätt att begagna fullmäktige. Detta vill ju säga, att oaktadt å delarne (mästare och idkare) ej behöfva besvära sig med att öfvervara föreningarnes förhandlingar, och gifva eller taga skäl, så kunna de genom fullmakter åt några bland sig ständigt öfverrösta gesällernas fullmäktige. Hvartill tjenar då hela anstalten? det är ju blott en skenbar delaktighet i besluten, som erbjudes gesällerna. Det vore nästan såsom en bildnings-anstalt lämpligare om fabriksoch handtverks-föreningarne tillsörbundo sig att hålla sina öfverläggningar offentliga, samt att bereda gesällerna tillfälle att jemte allmänheten åhöra diskussionerna. Å 32 mom. 1 skulle få den förändrade lydelse, att nuvarande stadganden blott skulle gälla för sabriks-lärlingar. men i afseende ÅA landierkslärlings antagande eller flyttning från en till annan idkare, sladqas, att sådant skall ske inför handtverksföreningen, i hvars protokoll det emellan idkaren och lärlingey. eller dennes målsman, om sådan finnes, trässale aftal om lärotiden och öfriga vilkor noga antecknas; hrarvid idkaren skall till föreningens kassa erlågga En rdr såsom inskrisningrasgift. Mom. 2 i nuvarande handtv. ordning skulle qvarstå. Mom. 3 skulle lämpas efter mom. 1, så att ej kontrakt, utan blott antagandet omnämnes för handtverkslärling. Mom. 4. :Ej må någon till fabrikslärling eller arbetare -— — — — — tre år. Såsom lärling i handtverk må ingen inskrifvas förrän hamn fyllt 14 år. Lärotiden beståmmes af kontralkenterna sjelfva, dock ej utöfrer fem år. Man ser häraf, att åldern för inskrifning (icke för antagning) förhöjts från 12 till 14 är: ett sätt, då många lärlingar redan vid 12 år äro nog starka och skickliga att kunna börja lära eller biträda i verkstäderna, att förlänga lärotiden och aflägsna ingåendet i gesallklassen, hvilket eljest nu kan ske vid fyllda 16 år. Också har 33 blifvit lämpad derefter, så att ej någon, om ej föreningen behagar dertill samtyck a, kan blifva gesäll förr än vid fyllda 18 år; samt äfven, i enlighet med 3 lit. b. så, att gesallskap nu skulle uppstå i alA.: — A.. 4b 3