Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 juli 1853, sida 2

lertid på aftonen förklarat dessa rykten sakna all grund. Patrie har ock säkerligen rätt. De senaste underrättelserna från S:t Petersburg, hvilka gå till d. 14 dennes, bestyrka att ett af Frankrike och England i förening för ryska hofvet framstäldt biläggningsförslag, der blifvit väl upptaget. Detta förslag, som til upphofsman har franska sändebudet i Wien, hr Bourqueney. 8 gåär ut på att tvenne noter vexlas emellan Turkiet och Ryssland, af hvilka den turkiska noten erkänner czarens religiösa protektorat öfver de grekiske kristne och den ryska noten förklarar, att czaren icke ämnar göra något ingrepp i sultanens suveränitetsrättigheter. En kopia af detta förslag hade skickats till Konstantinopel och svar derifrån afvaktades i S:t Petersburg, innan något desinitist beslut kunde fattas. Inom turkiska ministeren finnas tvenne partier, det ena krigiskt, det andra fredligt sinnadt. Det förra, för hvilket krigsministern Mehemet-AliPascha, står i spetsen, fick för ett ögonblick öfverhanden straxt efter ankomsten af underrättelsen om Ryssarnes inryckande i Donaufurstendömena och utrikesministern ReschidPascha och storviziren, begge stämde för fredens bevarande, fingo nedlägga sina embeten. Men de främmande sändebudens föreställningar hos sultanen verkade imellertid, att de snart blefvo återkallade till sina platsar och det lär nu vara fråga om att chefen för krigspartiet skall stryka på foten. Under sådana förhållanden är all anledning att förmoda, det Porten biträdt ofvan omförmälta bilaggningsförslag och den redan med förra posten ingångna telegrafnotisen om en cirkulärnot af Reschid, antyder att detta verkligen skett. Den 10 Juli var ryska högqvarteret i Bucharest. I harmen öfver den i Smyrna lidna förödmjukelsen har österrikiska regeringen ditskickat 2 fregatter. Efter deras ankomst afseglade den amerikanska korveit:n. Måtte den återkomma med förstärkning! Kossta befann sig ännu i franska konsulns vård. Ryktet att franska kejsarinnan skulle befinna sig i sälsignadt tillstånd bekräftar sig icke. En af franska kejsarparet tillämnad badresa till Pyreneerna har installts. Såsom en anledning dertill uppgifves bland annat, att kejsaren icke vågar lemna hufvudstaden af fruktan för de hemliga sällskapen, som utsträcka sitt nät öfver hela Frankrike och äro så väl organiserade, att det, synnerligast i landsorten, är ytterst svårt för polisen att utspeja deras förehafvanden.