Sparsamhet ger Sjelfbestånd.. Under denna rubrik innehåller Gottlands läns tidning en uppsats, som gäller för alla orter och hvars tänkvärda och rigtiga sanningar väl torde behöfva att då och då upprepas. Vi meddela derföre den hjertligt och väl framställda uppsatsen nära nog i sin helhet, rekommenderande densamma särdeles till uppmärksamhet och behjertande af våra bröder uti arbetsklassen. Artikeln lyder sålunda: Vi lefva nu midt inne i den glada och vackra ärstid, då lefnadsbehofven äro färre, då arbetaren har fullt upp med sysselsättning, då alla menniskor hafva brådtom, då det timras, muras och rustas, nästan hvar man kommer, och då odlaren snart skall inberga den större eller mindre belöningen för sin möda, och då omsättningen af varor och penningar blir som lifligast. Ingen skall missförstå vår välmening, om vi nu erinra om vigten och vårdet af en välanvänd sparsamhet. Måtte derföre enhvar, som derrill är i tillsalle, enhvar som genom sina varors afsättning eller genom sin arbetsförtjenst erhåller större inkomster än för hans dagliga, ordentliga hushållning erfordras, nu tänka på de tider, då skatterna, höstoch vinterbehosven, bodräkningarna, vårsåningen, m. m., komma med sina oafvisliga behos, — tänka på de tider, då det hårda nordiska klimatet (luftstrecket) förlamar och inskränker arbetsrörelsen och fördyrar, genom nya behof, lefnadssättet, — tänka på de tider, då möjligen också sjukdomen och olyckan står för dörren och klappar! Måtte derföre äfven denna tid vara en Säningstid, då man t. ex. åt sparbanken — detta åkersält, der skörden icke felslår, och der man, om man så vill, får den nya skörden alltjemnt omsatt till nya skördar, så att med hvarje år afkastningen blir allt rikare — anförtror en del af sitt öfverskott, eller sin för hvarje dag troget aflagda Sparpenning, istället för att möjligen, midt ibland många lockande frestelser, bortslösa den till förderfligt öfverflöd och såsänglig, förvekligande grannlåt. Blott ett tarfligt, måttligt, härdigt och arbetssamt folk kan bebo Sveriges berg och dalar: utan dessa dygder är detta folk förloradt — har den snillrikaste af Sveriges häfdatecknare yttrat. Arbete och Flit, Oberoende och Bergning, Odling och Välmåga, Gudsfruktan och Medborgerliga Dygder äro nödvändiga vilkor för det framåtskridande i samhälleligt lif och politisk frihet, hvarom vår tid drömmer så lifliga drömmar. För möjligheten af detta framåtskridande är för Sveriges folk i allmänhet en stor både sinnesförändring och hushållsförändring af nöden. Ett steg dertill är, bland annat, att omtankan allvarligen blir riktad på framtiden, med bortläggandet af det nu så vanliga