(Insändt.) Med ledsnad och förtrytelse såg man huruledes, under större delen af förlidet års sommar, en ko var insläppt på bete å stadens fattighus-kyrkogård, der den med sitt tramp och öfrigt — ganska illa tilltygade och vanprydde de aflidnes grifter, samt dessutom med sitt idkeliga bölande icke litet besvärade både de deromkring boende och förbifärdande. Ombyte af kreatur skedde slutligen, — troligen för det förras sqvalleraktiga beteende. Det sednare utförde mera tyst och stillatigande sitt värf, och synes förmodligen derigenom hafva vunnit förtroendet, att äfven i år få fortsätta rörelsen å samma plats, hvarå det nu i flera dagar va