till flera länder vid Medelhafskusterna. Af 6,661,315 quarters utländsk spanmål, som år 1852 infördes i England, kommo 3,348,000 quarters ifrån hamnar vid Medelhafvet och Svarta hafvet, nemligen: hvete 1,700,000 qu., korn 150,000 qu., råg 8,000 qu, bönor 240,000 qu. och mais 1,250,000 qu. År 1841 utgjorde totalimporten från nämnde länder af alla sädesslag endast 230,000 qu. Inga kommentarier äro af nöden, för att visa vigten af de kommerciella och politiska förhållanden, hvilka fästa oss vid ofvannämnda länder, liksom i sjelfva verket vid alla fremmande länder utan undantag. Då England är den allmänna marknaden för hela jorden, så är hvarje del deraf och hvarje land af vigt för detta lands handel. Det betyder ingenting om det ena eller det andra landet hemtar mera eller mindre af varor härifrån — det stora interesset ligger deri, att detta land kan leverera varor i stora massor och för godt pris, hvarigenom det på laglig väg tillegnar sig en superioritet, som här kan verka gynnsamt för expansion och välmåga, under det att ett försök till superioritet i andra länder i form af förbud och monopolier måste hafva en skadlig verkan på dessa länder. Tendensen hos detta lands politik är således att upprätthålla en allmän fred, och tro vi oss kunna försäkra, att detta också skall lyckas. så länge nationens ära tillater det. Spanmålen har stigit i pris, emedan flera tecken häntyda på att skördarne i Europa detta är icke komma att blifva särdeles rika; sarhåsan att tillförseln ifrån Svarta hafvet skulle komma att hämmas har dervid ej heller varit utan inflytande. Väderleken är här temmeligen gynnande för sädesväxten, och man är icke utan hopp att erhålla en någorlunda god skörd af alla slags fältfrukter. Gamla förråder här ilandet, och tillförsel, som ofelbart måste inträffa, blifva sannolikt tillräckliga för landets konsumtion till framemot slutet på detta är. Priset på hvete har deremot stigit betydligt sedan ett par veckor — inländska sorter omkring 13 procent, utländska (nämligen simmande laster) från 20 till 25 procent öfver de priser, som voro gångbara under de första vårmånaderna till medlet af sistlidne Juni. Afven priserna på kött och andra lifsmedel hafva under de sista tolf månaderna successivt stigit ungefär i samma förhållande som spanmälen. Men de arbetande klasserna lida icke deraf, ty på arbete är ingen brist, och arbetslönerna äro i många fall måhända vida högre ån prisförhöjningen på de nödvändigaste lefnadsbehofven. penningar äro i stark efterfrågan och man betalar i allmänhet något öfver 3 procent pro anno för de bästa säkerheter. Detta värde torde bibehålla sig, om icke stiga ännu mer. Ofversigt af total-behallningarne af Bomull i Liverpool, Londen Glasgow: 1851. 1252. 1853. Den I Januari Bal. 521,120 494,600 657,520 total-tillförsel fr. 1 Jan. t. 30 Juni , 1,156,500 1,401,363 1,524, 730 Bal. 1,611,620 1,S95,963 2,182.250 export fr. I Jan. t. 30 Juni 95,300 149,400 155,800 nhal. 1,582,320 1.146,563 2,026,450 total-förräd den 30 Juni 806.200 719,100 986,300 Äslemnadt till in— rikes konsumtion 176.120 1,027,463 1,040, 150 eller per vecka Bal. 30,016 39,518 10,005 Värde d. 30 Juni: Georgia från 43 då 61 d. 441 å 64 d 41 2 1 d. Surat 23 a 4j d. 3 å 43 d. 3 3 5 d. Tillförseln, som gynnats genom vestlig vind, var under förra månaden betydlig, nemligen 244, 000 balar. Under Juni månad förra året importerades dock mer, eller 298,000 balar. Skillnaden uppstår hufvudsakligast af mindre skeppningar från N. Amerika, då redan nu 89,000 balar mindre förts från nämnde land till härvarande entrepöts än under de första sex månaderne år 1852, under det att en betydlig tillväxt visar sig i importen från Ostindien. Efterfrågan för export har endast varit svag och har för detta ändamål endast erfordrats 25,000 balar emot 43,000 vid samma tid i fjol. Utlevereringen för inländsk konsumtion uppgick under Juni månad detta år till 177,000 balar eller 40,000 balar per vecka, emot endast 140,000 balar år 1852 och 167,000 år 1851. Det är intet tvifvel underkastadt att spinnare och fabrikanter såväl under förflutna månaden som under de tvenne föregående, endast köpt för behof och hafva högst inskränkta behållningar. Det temporära astagandet i förbrukningen af Bomull tillfölje af stridigheterna med arbetarne och spinneriernas stillastående i flera distrikter, uppskattas till 3000 balar per vecka, och slutligen understödjes afsättningen för garn och sabrikater ganska lugnt tillfölje af flera ogynsamt verkande omständigheter. Enrikes Nyheter. Oh ah ameo