Utrikes Nyheter. RYSSLAND. Enligt de d. 5 dennes i Stettin med ångbåt från S:t Petersburg inlupna underrättelser, hade der besallningen till trupperne vid gränsen att gå öfver Pruth väckt den I Hi I I största enthusiasm. Ett haf af menniskor bölö jade å de frivilligt illuminerade gatorna; de lisligaste bisallsrop höjdes när craren visade sig och massan störtade på knä, sålunda hembårande den rätta trons och ryska-ärans försvarare sina fanatiska hyllningar. Några af de lägsta solkklasserna betygade sin förtjusning derigenom att de slogo hjul framför den kejserliga vagnen, Under loppet af sommaren skola, enligt hvad ) det berättas, utomordentliga festligheter aga rum i den ryska hufvudstaden, emedan man vill visa vestra Europa, med hvilket lugn och säkerhet man emotser utgången af en angelagenket, som uppskakar hela det öfriga Europa. : — Engelska bladet Globe vill från S:t Petersburg hafva inhemtat, att czaren brukar visa sig offentligen utstyrd med ett grekiskt kors och derigenom söker äfven i yttre måtto beteckna, att det blifvande kriget emot Turkarne är ett korståg. Såsom något hvar torde hafva sig bekant, hafva nästan alltid Rysslands beherrskare sökt gifva de krig, hvari deras eröfringslystnad och sikande efter ett verldsherravälde inledt dem, karakteren af en helig kamp för den renläriga grekiska kyrkans ära och försvar. Samma politik soljes, såsom man finner, med mycken fördel äfven denna gången. Ett i hög grad rått och okunnigt presterskap, som slasviskt lyder czarens, sin både andlige och verldslige herres minsta vink, inbillar på högsta befallning sina ännu råare och okunnigare åhörare hvad galenskaper som helst. På så sätt har det varit en lätt sak att väcka och så småningom stegra det blinda och omotiverade blinda trosnit, som nu synes vara rådande i Ryssland. TYSKLAND. Ett Kölnerblad berättar, att pater Peer Johan Beck, född i småstaden Sichem vid Löwen i Belgien d. 8 Feb. 1795, valts till jesuiterordens general efter den aflidne pater Rothaan. FRANKRIKE. Utrikesministern Drouin de Lluys har tillstält de franska sändebuden i utlandet ett cirkulär, såsom svar på ryske rikskansleren, grefve Nesselrodes cirkular. FranI ske ministern framhäfver, att ingen traktat gisver Ryssland rätt att utöfva något protektorat öfver samtliga Portens grekiska undersåter, att specielt hvad traktaten i Kainardschi beträffar, denna blott medgifver Ryssland skyddsrätten öfver en kyrka, som skulle byggas i KonstanI tinopels förstad Galata och betjenas af ryska tjenster. Derefster gör han uppmärksam derpå, att grefve Nesselrode icke kan åberopa sig på det franska protektoratet, då detta blott utsträckes till de katholska anstalter, som styras af prester, hvilka icke äro Portens undersåter i och som hafva sitt andliga öfverhufvud i Rom. För öfrigt går skrilvelsen ut på att visa, huru hossamt Frankrike uppträdt i striden om de ) heliga orterna i motsats till Rysslands pockan(I de och anspråksfulla beteende. 2 nact