Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 juli 1853, sida 2

Unsändt och betaldt.) Beklagligt nog, röner man ofta, hur reserenten under rubrik Rättegångsoch Polissaker utpekar personer, hvilka efter en mera kittslig än sannsärdig rapport blifva framhäfda inför polisens domstol; så har händt, att jag blifvit i Hand. och Sjöf. Tidn. den 8 Juli på det mest pojkaktiga sätt stäld som åtlöje för publiken; att jag, som infödd tysk, icke kan framföra min talan till domstolens nöje, bör ju icke ledas mig till menn, och medgifvas får, att svenska språket är lika tungt, som en orättvis beskyllan, ty att svara på ifrågavarande beskyllning, kunde jag nog yttrat orden — det var och är lögn. Men följden hade blifvit att derför stå till ansvar, och derför vill jag icke blottställa mig; det kan icke falla mig in, att polismästaren sjelf befattar sig med dylika lågheter, enär hans tid af vigtigare göromål är upptagen, men referenten vill jag blott be, att icke löpa i ogjordt väder utan blott tänka på att saken ingalunda är afgjord, och en annan gång vare sig för min, eller annans ensak, hafva tand för tungan. Det är mig tillåtet bevisa min oskuld af tillmälet, och jag förmodar att den bevisning jag kan anskaffa, skall äfven bringa referenten lång näsa, detta på förhand, Pecus Campe. JOH. BURKHARDT, muroch byggmästare.