obestridligen bär största delen af skatterna. Man har talat om öfvergåängsfsörslag. som skulle bereda möjligheten, att, under andra former, efterhand göra Örehroförslagets grunder gällande. Talaren trodde ej på möjligheten att genomdrisva sådana. Antingen ledde de, liksom det hvilande, alldeles ej till målet, eller ledde de verkligen dit. I sednare fallet kunde man vara viss på att de motarbetades och ständigt förkastades al de privilegierade stånden. Isan trodde att, då en gåns representationsförändringens nödvändighet framkallade en sådan, ginge Orebroförslaget lika lätt igenom som dessa bemedlingsförslag, om de verkligen vore en förbättring. Talaren ville ej frångå Örebroförslaget. Hr Uhr bad mötet taga i betraktande, att dess bestämmelse är att gifva en opinionsyttring. Opinionen är att det hvilande förslaget ej kan gillas; men ett annat, ett öfvergångsförslag, som möjligen kunde lemna hopp att kunna genomdrifvas, kunde blifva en ledning för representanter vid den blifvande riksdagen. Hr Dahlgren. Han önskade ett öfvergängsförslag, dock ej hvilande på klasser. Ilan Ville uttrycka sina välönskningar för hvarje förändring, SOM på något sätt kunde utgöra en förbättring. non (rodde, att det ej skulle skada att göra några jemnkningar i Örebroförslaget, på det att det må kunna blifva en gång antaget hvilande, då det nu hvilande förslaget till ny riksdagsordning fallit. Han åberopade de stridiga tankarne om öfre kammarens bildning; ville att om endast man finge folkthinget sådant som i Örebroförslaget, gerna landsthinget kunde på annat sätt bildas, om derigenom enighet skulle kunna vinnas: men det hvilande förslaget tillfredsställde ingens förväntan. Tal. önskade, att mötet i den förkastelsedom det utan tvisvel komme att uttala om det hvilande förslaget, måtte inrycka, att mötet med ledsnad funnit att det ej kunde biträda nämnde förslag. Sedan diskussionen förklarats afslutad, framställde ordföranden såsom proposition den fråga: huruvida mötets medlemmar ansågo sig kunna ansluta sig till det hvilande förslaget? hvilken besvarades med ett enhälligt nej! Hr Tersmeden hade ansett ölverflödigt att yttra sig öfver det hvilande förslaget, då dess brister blifvit så enstämmigt erkände; ville blott nu yttra, det han ansage öfverflödiet att mötet uttryckte någon ledsnad öfver att nödgas förkasta ett så beskaffadt förslag. Tal. ansåg att det varit önskvärdt om mötet kunnat komma till någon förening om en sådan ombildning af nationalrepresentationen, hvilken kunde hafva utsigt att vinna framgång i opinionerna. Han beklagade den ställning, hvari reformsaken nu befann sig och trodde att man möjligen kunde finna elementer för bildande af öfre kammaren på ett annat sätt än Örebroförslaget. Major Schantz instämde häri, och mötet beslöt att ledsnaden ej skulle komma längre än till protokollet. (Forts.) MRS VAPEEEUSDMO VER TIP RONSUEVINO (RT O Pn DPR 200 ROTAR E hee