Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juni 1853, sida 2

Isynnerhet är hon färdig med sådane, när det förekommer något, som hon ej sinner fullt naturligt. Mången gång kommer mig detta till nytta. Jemförelsevis med Brita, är farbror Reinius en klen domare. Som i min roman det naturligtvis förekommer mycket om kärlek, och det är något, som han ej förstår sig på, så visar han ofta tecken till otålighet, och just på de ställen, der Brita visar sig som mest intresserad. Du behagade således inse, att jag finner Brita öfverhufvud ha rätt. Hvad jag icke rätt tycker om Brita för, är att hon velat tillvälla sig ett slags husbondvälde öfver gubben farbror. År det en allmän svaghet hos qvinnor, — att vilja bli männernas förmyndare, när de äro för eftergifna? Jag fruktar det. Men jag skall på ett beskedligt sätt säga Brita, att hon låter bli det der. Nå, min kära Theodor! hur går det med ditt måleri? Jag hoppas du följer mitt exempel och arbetar slitigt. Första jag kommer till Stockholm, kan du vara säker på, att jag skall använda mitt inflytande för att först och främst få dig antagen som elev vid målareakademien, och sedan skaffa dig resestipendium, så du får resa ut. Förmodligen log Theodor, när han läste dessa skrytsamma löften. Och hvem skulle icke ha gjort detsamma i Theodors ställe? (Forts.) kr — PVad. I Hamburg slog nyligen en preussisk matros vad med en dansk om ett halft stop bränvin, att den förre skulle springa från rån på sitt tyska fartyg och öfver på rån på det vid sidan liggande danska. Storsprånget skedde under en mängd åskådare. men aflopp icke bättre, än att tysken gjorde ett saltomortale och nedföll sönderkrossad på danskens däck.