nom emot tyrannen från Norden, liksom afven prinsen sjelf nu en sökt anställning i turkisk tjenst. Engelska bladen sysselsätta sig med ryska cirkulärnoten, den i synnerhet Times underkastar en skarp kritik. Enligt dess uppfattning uppställer denna not utan omsvep det alternativet, att antingen måste Turkiet underkasta sig de vilkor Ryssland föreskrifvit eller anfalles det med krig. Under sådana förhållanden förefinnes blott en enda utsigt till underhandlingarnes förnyande uti den omständigheten, att czaren anmodat Wienerkabinettet öfvertala Porten att antaga hans ultimatum och att Wienerkabinettet, såsom det säges, svarat att det icke kunde läna sitt bistånd till att nödga Porten till antagande af vilkor som det sjelst icke gillar, men att det vore beredt att uppdraga sin ambassadör i Konstantinopel, sriherre v. Bruck, att försöka att finna en medel åg emellan furst Mentschikoffs sista fordringar och Portens sista inrymmelse. Antager czaren detta Österrikes förslag, så kan, menar Times, freden ännu bevaras. Vid 1852 års slut bestod Englands handelsflotta af 17,819 fartyg med en drägtighet af 3,380,884 tons och en besättning af 177,982 man. Man har i år, af undseende för Frankrike, underlåtit att fira årsdagen af segern vid Waterloo. I London har man gjort första försöket med undervattens telegrafförbindelsen emellan London och Brässel, och resultatet. har varit särdeles tillfredsställande. — Depeschen från London nådde Brässel på 2 minuter och 50 sekunder, och svaret från Brussel kom på lika kort tid. TURKIET. Medan de franska och äfven de engelska tidningarne skildra detta lands försvarskrafter såsom ganska betydliga, påstår den ofta väl underrättade Augs. allg. Zeit. att de äro ganska ringa och att framför allt penningar fattas för försvarsanstalternas behöriga ordnande. Hvad penningebristen beträffar, så har den utgjort ett stående ämne i så många berättelser från Turkict, att dess tillvaro icke kan betviflas. Men utan pengar kommer man ingen hvart, och sanatismen, så förträfflig sporre den för öfrigt än är på krigarskarorna, ställer ensamt ingen armå i fält. Från Djeddah i Arabien berättas i pariserbladet Patrie, att underrättelserna om tilldragelserna i Konstantinopel gjort ett starkt intryck på Araberne och att dessa blott vänta på ett tecken från sultanen för att ila honom till hjelp. En persisk prins, Mirza Mohammed, har ankommit till Konstantinopel i ett ärende till sultanen från schacken i Persien. Det persiska hofvet skall, liksom det egyptiska, vara gynnsamt stämdt för Porten. I trakterna af Smyrna grasserar ett röfvareband, i spetsen för hvilket står en viss Pani Calerdji, som är mycket fruktad. Nyligen hafva dessa djerfva röfvare fångat och utplundrat en deputation från Samos, som skulle öfverbringa sultanen öns tribut, 100,000 piaster, och derefter afseglade några af dem på samma fartyg, som satt deputationen i land på mindre Asiens kust, till Samos, för att erhålla lösepengar för fångarne. RYSSLAND. Bref i Times från S:t Petersburg af den 14 dennes förmäla, att något definitift beslut om Donaufurstendömenas besättande icke fattas förr, än Portens svar på ryska kejsarens ultimatissimum inträffat i S:t Petersburg. SPANIEN. Det förtäljes, att hertigen af Rianzares, enkedrottningens man (f. d. sergeanten Munoz) i Paris sorsonat sig med Narvaer, hvadan det förmodas, att denne med det första återvänder till saderneslandet. Calderon de la Barca har utnämnts till utrikes-minister, Pasor VWViaz till sinans-minister efter Bermudez de Castro, och Mayano till RT ——— RK —