En liten skilnad besanns i den delen emellan det ursprungliga s. k. Örebroförslaget och Bondeständets beslut vid sista riksdag. Han utvecklade detta, men trodde att skilnaden på det hela, blott kunde anses som en mindre vigtig detaljfråga. Detta tycktes ock vara sällskapets mening; och på ordförandens fråga, om han fick den tillfredsställelsen, att vid sitt deltagande i mötets förhandlingar försäkra, att reformvännernas sällskap enigt vidhöll den i dess första program uttryckta och hittills visade opinion, att folktinget, såsom föreslaget blifvit, borde sammansattas eCnom Samms älUMta val, utan ofsrende på stånd eller klasser, vare sig båörds-, yrkeseller förmågenhets-klasser, svarades ett enhälligt ja! Hr Borg och magister Borin uttryckte den mening, att reformmötet borde hufvudsakligen söka komma till enighet om sättet, att utbilda och utvidga opinionen för reformsaken. Det vore nödigt, att man, så att säga organiserade agitationen; ty detta vore hufvudsaken, sedan redan en stark opinion vet hvad den vill. Något annat syntes knappast mötet hafva att göra, då sjelfva representationsförslaget redan blilvit omfattadt med förtroende. Sedan hr Bergstedt besvarat anmärkningarne vid pressens tystnad, med den erinran, att då tidningarne idisla ett ämne alltför mycket, det vanligen heter, att det ej är folket som vill saken, utan blott pressen, som söker hos det inprågla densamma, försäkrade hr Gustaf Hjerta, att han skulle vid utförandet af sitt uppdrag söka göra sällskapets åsigter gallande, samt hoppades att efter sin återkomst få församla reformvännerna och aflemna sin berättelse. A.B. för d. 23 d:s har en artikel emot bränvinssupandet, i hvilken en af hufvudorsakerna till detta nationalförderf, såsom vi tro, mycket riktigt angifves och bekämpas. I sammanhang dermed framställes till allmänhetens behjertande och antagande ett förslag, det der af en hvar, som uppriktigt och allvarligt önskar medverka till fosterlandets räddning från en total öfversvämning af bränvinsfloden, vid närmare eftersinnande icke gerna kan annat än gillas och underskrilvas. Då alltså uppsatsen, den der för öfrigt innehåller många väl sagda sanningar, är förtjent af så stor uppmärksamhet som möjligt, anse vi oss, till deras tjenst bland våra läsare, som icke komma åt att läsa den i A. B., böra reproducera dess innehäll, hvilket med några så oväsentliga uteslutningar, lyder som följer: j