Utrikes Nyheter. Redan de med förra posten ankomna tidningarne innehålla ett ur J. de S:t Pet rsburg hemtadt officielt dokument rörande orientaliska frågan. Det är en cirkulärnot från ryska kabinettet tlll alla dess sändebud i utlandet, hvilken desse skola kommunicera de hof, vid hvilka de aro ackrediterade. I denna not bedyrar ryska regeringen att den icke umgås med de inkräktningsplaner emot Turkiet, som man tillskrifver den, samt försäkrar, att förvecklingarne i öster endast hvälfva sig kring frågan om de heliga orterna. Sedan uppdukas en historik öfver hvad som förefallit i denna fråga, hvartill fogas en skrufvad bevisning för, att den rättighet czaren tar i anspråk att skydda de grekiska kristne i Turkiet obestridligen tillkommer honom. Derester förklaras, att bortens dubbelhet att bevilja de af Frankrike beskyddade Latinerne förmåner, som stå i strid med dem som förut beviljats de af Ryssland beskyddade Grekerne, nödgar ryska regeringen att fordra garantier för framtiden. Dessa garantier yrkade ryska regeringen i början skulle innefattas i en formlig öfverenskommelse emellan Ryssland och Porten. Men slutligen hade den, af pur försonlighet, nedsatt sina anspråk derhän att vilja åtnöja sig med Portens löfte i form afen not från turkiska utrikesministern till ryska utikesministern. Utkastet till denna not, hvilket är cirkuläret bisogadt, hade såsom formulär tillställts Porten af furst Mentschikoff före dennes afresa. I slutet af cirkuläret förklaras hotande, att kejsarn bestämdt yrkar, att Porten utan prut skall antaga detta utkast, och sker icke detta inom 8 dagar (d. v. s. efter ryska fältjägarens ankomst till Konstantinopel med Rysslands ultimatissimum) ser ryska regeringen sig nådsakad att till. gripa erforderliga medel för atl afhugga en knut, som det ingenting högre önskat ån att fredligt lösa; men den åt-rhastar på Turkiet och de som uppmuntra denna makt i dess motstånd ansvaret fiir de fatala följder, s m deta motstånd kan meddföra får freden i Puropa.