Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juni 1853, sida 1

— — — — Komministerns Dotter. Svenskt original. (Forts. fr. N:o 142.) — Det är klart, att det som du öfversätter skall tryckas, sade Theodor. Men du behöfver inte sätta ut ditt namn, om du inte vill. — Var inte rädd, det aktar jag mig nog för också. — Sagdt och gjordt! Jag skrifver, och det i morgon dag. Det var afgjordt. De räckte hvarandra händerna öfver bordet och stego upp. — Något kaffe får du into, Theodor! — sade den unga värdinnan. — När jag får mitt stora öfversättarearfvode, så skall vi ha kalas, ja, minsann skall vi inte det, — tillade hon, halft på skämt, halft på allvar. Sedan Clara dukat af, och Theodor varit henne behjelplig att flytta bordet till väggen under fönstret, der det stått förut, gick Clara att lägga in duktyget i en af sina byrålädor. Theodors ögon kommo dervid att falla på en bundt papper, hvarutanpå stod skrifvet: Småa Berättelser af Clara . a — Nej, nej, — sade Theodor, — skjut inte in lådan så hastigt; om inte mina ögon bedrogo mig, så Sås jag ett manuskript ... — Ett manuskript! — Ja visst! jag vet att det heter så. Du slipper mig inte, förr än du visar mig det. — Men Theodor! ... — Kan inte hjelpas ... du har mitt förtroende, jag har ditt . . . jag vill inte ha det till hälften. — Ja, men ...